Sedan flera år tillbaka anordnar kinesiska myndigheter den så kallade ”World Internet”-konferensen där länder och företag bjuds in för att diskutera internets utveckling och tillstånd. När den fjärde upplagan av konferensen gick av stapeln 2017 var Apples vd Tim Cook på plats.
Bland delegaterna fanns även representanter från länder som Turkiet, Thailand, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien närvarande. Under sitt anförande deklarerade Cook att Apple delade Kinas vision om en digital ekonomi för öppenhet.
Kina och öppenhet? Vilket skämt.
Flera människorättsorganisationer, däribland Freedom House, rankar Kina i den absoluta botten vad gäller frihet på internet i en rankning av ett 70-tal länder. Men censuren och kontrollen som drabbar kinesiska internetanvändare utövas inte längre bara av den kinesiska staten. I takt med att den kinesiska marknaden, med en miljard potentiella kunder, blivit allt viktigare för västerländska företag har tidigare hyllade principer om digital öppenhet, frihet och säkerhet blivit allt mindre viktiga för techbolagen. Att censurera innehåll och stänga av regimkritiska röster är ett pris dessa bolag är villiga att betala för åtkomst till Kinas digitala marknad.
För att fortsätta få verka i Kina har Apple exempelvis plockat bort så kallade virtuella privata nätverk från sin digitala butik. Den kinesiska regimen vill nämligen inte att medborgare ska kunna surfa på internet krypterat och utan statens insyn. Men rapporter har också pekat på att företaget plockat bort appar med vad Beijing anser vara politiskt känsligt innehåll: från ämnen som HBTQ-rättigheter till frågor rörande Taiwan och Tibet.
Men hur angår detta oss, kan man kanske undra? Censuren tycks ju bara vara lokaliserad till Kina?
Det är inte helt sant. På sistone har flera techbolag visat att de är villiga att implementera dessa censurlagar även utanför Kina.
LÄS MER: Så ljuger Kina om coronaviruset
Videomötesplattformen Zoom stängde förra året ner ett konto tillhörande en kinesisk människorättsaktivist bosatt i USA. Hans brott? Han anordnade ett Zoom-möte om studentprotesterna vid Himmelska fridens torg 1989.
För att blidka diktaturen censurerar Microsoft även sin sökmotor Bing och filtrerar därmed bort ämnen som Beijing belagt med förbud. I somras censurerades tillfälligt sökningar om just Himmelska fridens torg. När användare sökte efter ”den okände rebellen” från massakern 1989 möttes de av svaret att inga resultat fanns att hitta. Detta trots att det handlar om en ikonisk bild på en ung man som står framför en rad av fientliga pansarvagnar. Censuren i det här fallet var inte bara lokaliserad till användare i Kina. Runt om i världen rapporterade användare att de inte fick upp något resultat på samma sökning.
Ett annat Microsoft-ägt företag som visat på oroande tendenser till ökad censur är jobb- och nätverksplattformen Linkedin. Flertalet journalister, akademiker och Kina-experter har under de senaste månaderna fått meddelanden från bolaget om att deras profiler inte längre går att nå på den kinesiska versionen av Linkedin.
Den svenske journalisten Jojje Olsson är en av dessa personer. Under sitt CV hade han nämligen beskrivit sitt uppsatsämne om Himmelska fridens torg. Det tycktes räcka för att censurera hans konto för kinesiska användare. Den kinesisk-amerikanska journalisten Melissa Chan är ett annat exempel på en person som numera är blockad för Linkedin-användare i Kina. Chan misstänker att det beror på hennes rapportering om den etniska rensningen av minoritetsgruppen uigurer.
Det här är bara ett fåtal exempel på hur den kinesiska censurapparaten successivt börjar implementeras utanför Kinas landsgränser. Och det är privata storbolag som gör det smutsiga jobbet åt regimen.
LÄS MER: Kina går snart inte att stoppa
LÄS MER: Vi måste skapa en allians mot Kina
