Skolverket delar ut skattepengar till organisationer för att de ska ge läxhjälp åt skolelever. Våren 2021 fick hela 142 organisationer dela på cirka 60 miljoner kronor.
Att elever får hjälp med skolarbetet är förstås positivt. Men tittar man närmare blir det tydligt att det inte är en helt lyckad lösning att en statlig myndighet, Sveriges stora skolmyndighet, delar ut bidrag till mer än 100 ideella organisationer. Alla organisationer måste ju kontrolleras och granskas, för att se till att skattepengarna går dit de ska. Borde inte en skolmyndighet syssla med annat än att granska föreningar runt om i landet?
Inte oväntat har det visat sig brista i just kontrollen. Fristående aktörer och personer har de senaste åren grävt fram fusk och oegentligheter kring detta läxhjälpsbidrag. Exempelvis har det hos vissa av organisationerna inte gått att hitta någon verksamhet alls. Hos andra har pengar gått till salafistiska koranskolor.
Efter dessa “signaler” (Skolverkets egna ord) om att pengar kanske hamnat fel, gjorde myndigheten kontroller av ett 30-tal organisationer. De bekräftade misstankarna. Från de granskade organisationerna har myndigheten krävt tillbaka sammanlagt 5 miljoner kronor. Från sju av dem har de krävt tillbaka hela det belopp som de beviljat. Tre organisationer polisanmäldes.
Det här är inget undantagsfall. Fusk, felaktigheter och problem kring olika typer av stöd och bidrag är numera återkommande i nyhetsrapporteringen om vad som sker i Sverige.
LÄS MER: Studieförbundens fuskande är ett hån mot folkbildningen
Förvisso är det bra att myglet kommer upp till ytan. Men hur det är möjligt att de tusentals personer, som dagligen jobbar med dessa stöd och bidrag, kan se allt detta och låta det passera utan att reagera? Varför larmar de inte om risker kring dåliga upplägg i stödsystemen och bristande granskning?
Utgångsläget är inte direkt gott när det nu börjar segla upp ännu större problem i förvaltningarna, i form av infiltration av kriminella och klaner och allt större påtryckningar mot tjänstemän att ta vissa beslut.
Det borde finnas fler tjänstemän och chefer med integritet som har lojalitet mot dem som är deras yttersta uppdragsgivare: Folket.
Det skulle behövas en återgång till tidigare tjänstemannaideal och kultur inom myndigheterna. Här kanske den nya visselblåsarlagen från 2021 kan hjälpa till.
Slöseri med skattepengar må inte vara det primära för visselblåsarlagen att fånga upp. Men eftersom det nu finns krav på att större arbetsgivare har interna rapporteringskanaler för visselblåsning om missförhållanden med allmänintresse, sätter det frågan om rätt och fel i belysning. Förhoppningsvis kan det leda till mer diskussion inom myndigheterna om vad deras uppdrag är och hur de etiskt ska se på och agera i relation till verksamheten.
När det gäller läxhjälpsbidragen till ideella föreningar borde Skolverket sagt tydligt stopp redan från början. De ska inte dela ut bidrag till och kontrollera föreningar. Ordning och reda. Var sak på sin plats.
LÄS MER: För kriminella är den svenska välfärdsstaten en bankomat
LÄS MER: Utan "göra rätt för sig"-normen är välfärden körd
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.