Det är ett plånboksval. De höga elräkningarna står i centrum. Enligt prognoser kommer elen att vara dubbelt så dyr i vinter jämfört med i fjol, och det kommer att svida, både för företag och hushåll.
För att sänka kostnaderna långsiktigt behövs mer planerbar elproduktion, det vill säga el från energislag som inte är väderberoende, och bättre överföringskapacitet. Men det kommer ta år att nå dit.
Så gott som alla partier kommer nu med förslag på hur elkostnaderna ska kunna sänkas redan i vinter. Socialdemokraterna vill att svenska elkonsumenter ska få tillbaka de avgifter de betalat in till Svenska Kraftnät, det statliga affärsverket som har hand om elnäten. Moderaterna vill avskaffa kraftvärmeskatten för att öka produktionen och införa ett högkostnadsskydd för privatpersoner om priset slår över ett visst tak. Då ska staten gå in och kompensera. Liberalerna och Kristdemokraterna vill sänka moms och skatt på el. Centern vill sänka elnätsavgifterna.
Detta gillas inte av alla. Flera ekonomer, som Lars Calmfors, Andreas Bergh och John Hassler, har de senaste dagarna uttalat sig kritiskt i olika medier. Budskapet från ekonomerna är att subventionerna sätter marknadsmekanismerna ur spel. Politikerna har ”tappat det”, säger Calmfors (SvD 18/8) och menar att det inte går att kompensera hushållen så fort priserna stiger. Det kan till och med öka inflationen, menar han.
LÄS MER: Höjd riksbanksränta biter inte på höga elpriser
Lars Calmfors har förvisso rätt i att politiken inte kan eller bör kompensera alla prisökningar. Det går inte att införa ett oststöd så fort kilopriset på prästost stiger. Men nu talar vi inte om prästost. Eller kläder, semesterresor eller något annat man kan avstå från att konsumera eller åtminstone dra ned på. Vi talar om elektricitet. Det är grunden för i princip all verksamhet i ett modernt samhälle.
Självklart ska vi spara el där det går. Men för en vanlig familj som bor i villa eller radhus går det inte att dra ner på elkonsumtionen hur mycket som helst. Att släcka lampor kommer inte att hjälpa eftersom de drar så lite. Det som slukar energi är framför allt uppvärmning, som står för 60 procent av förbrukningen. Resten är ungefär lika delar varmvatten och hushållsel.
Visst kan man sänka inomhustemperaturen och duscha kallt. Men det går inte att ha 14 grader hemma. Det är hälsovådligt och dessutom kan kall och fuktig luft leda till mögelskador. En besparing nu riskerar att bli en värre kostnad senare. Själva tanken att ett kallt hem skulle vara en del av lösningen är absurd när man tänker efter.
Även företagen drabbas hårt av skyhöga elpriser. Elintensiva företag kan givetvis trappa ned sin produktion för att minska elkostnaderna, men då måste man minska produktionen. Vilket i sin tur leder till arbetslöshet, men också ett minskat utbud för konsumenterna. Alltså: inflation. Ju färre råglimpor och mjölkpaket som produceras, ju dyrare blir de. Så länge svenskarna inte hade tänkt sluta äta.
Det går att diskutera rimligheten i de olika politiska förslagen. Ett pristak är kanske mindre bra. Att dela ut Svenska Kraftnäts avgifter de tagit från konsumenterna och lagt på hög är däremot rimligt. Likaså att sänka skatten.
De enda som tjänar på dagens läge med skenande priser är staten, som drar in mer i skatt, och elbolagen som säljer elen dyrt. Men även om skatten och nätavgifterna sänks kommer det att vara snordyrt i vinter. Så ekonomerna kan vara lugna. Risken för okynneskonsumtion är fortfarande låg. Folk kommer inte att dra upp elementen för att kunna gå runt hemma i shorts och bikini i februari.
