Inflationen i december var över fyra procent. Det är den högsta nivån på 30 år. Inflationen är i allt väsentligt en spegelbild av mycket höga energipriser.
För många villaägare gräver elräkningen för december djupa hål i plånboken. Men räknar man bort energipriserna är inflationen på en måttlig nivå om 1,7 procent.
Höga inflationstal har väckt diskussion om behov av ekonomisk åtstramning. Krav har framförts att Riksbanken snabbare ska höja styrräntan. Men är verkligen åtstramning rätt medicin när svensk inflation drivs av skenande energipriser?
På vilket sätt kan vindmöllorna leverera stabilare elproduktion om man höjer riksbanksräntan? Hur återstartas nerlagd kärnkraft om skatterna höjs och bidragen sänks?
Att strama åt ekonomin nu är feltänkt. Höjd riksbanksränta och stramare finanspolitik skulle tvärtom höja inflationsförväntningarna och pressa upp löneglidningen. Rätt medicin är i stället att stimulera ekonomin med fokus på ökade offentliga investeringar.
LÄS MER: Sätt stopp för bankernas utsugning av medelklassen
För det första bör energiskatterna förändras.
Regeringen har förslagit en modell för att kompensera hushåll med hög energikonsumtion genom ett retroaktivt stöd. Det är välkommet att regeringen ser problemet med skenande elpriser. Men en mer träffsäker modell hade varit en tillfällig sänkt energiskatt. Även på längre sikt behöver energiskatter ses över. En studie från SNS (2020 4/11) pekar på att det vore fördelnings- och klimatpolitiskt träffsäkert att förändra energiskatterna.
För det andra behöver Sverige en offensiv politik för ökade investeringar i energiproduktion och elöverföring.
Investeringarna i överföringskapaciteten inom Sverige är eftersatt. Sveriges elbehov bedöms fördubblas till år 2045. Norra Sverige kommer behöva mycket av den elproduktion som sker i norr till den växande gröna industrin. Detta talar för att det finns behov av att även öka den planerbara elproduktionen i södra Sverige.
För det tredje behöver Sverige en bred politik för att minska hushållens sårbarhet för tillfälliga pristoppar på el och drivmedel.
Inför en skrotningspremie och ge människor möjlighet att byta till bil med lägre driftskostnader. Återinför också stödet för energieffektivisering av bostäder som avskaffades i den budget som vann stöd i riksdagen i höstas. Öka stödet till kollektivtrafiken utanför storstadsområdena.
Avslutningsvis tillbaka till frågan om inflationen. Vad ska Sverige göra om inflationen precis som i USA blir högre och slår brett mot varor och tjänster? Är det inte då dags att strama åt ekonomin?
Absolut. Den dagen Sverige har varaktig bred inflation så ska ekonomin stramas åt. Men än så länge syns inga tecken på överhettning i Sverige. Tvärtom.
Sveriges stora samhällsproblem är arbetslösheten. Långtidsarbetslösheten är historiskt hög. Antalet arbetade timmar har inte återhämtat sig till nivån före pandemin. Löneökningarna är måttliga. Inflationen exklusive energipriser är låg.
Sverige behöver ökade investeringar, inte åtstramning.
LÄS MER: Inflationen äter upp din lön
LÄS MER: Regeringen väljer techmiljardärer framför svenska folket
