Inflationen äter upp din lön

Inflationen, prisförändringarna på årsbasis, spås stiga från dagens nivå kring 2,5 procent till runt 3,5 procent mot slutet av året. Då hänger inte löneökningstakten på dryga 2,5 procent med. Det innebär minskad köpkraft, eller på ekonomspråk, lägre reallön under ett par kvartal under vintern, enligt Urban Hansson Brusewitz.

Men KI spår att den högre inflationen är tillfällig och att den senare under nästa år faller tillbaka under två procent igen och att reallönerna stiger sett över hela året. Fast det finns ett alternativt scenario, enligt KI, som gör att inflationen drar iväg mer beständigt. De nu högre prisökningarna kan då göra att löntagare och andra räknar med att den utvecklingen håller i sig.

– Hushållen vill då kompensera sig, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl på en pressträff.

Hög lönsamhet

För samtidigt ligger företagens lönsamhet på högre nivåer än på länge, den högsta sedan tiden före finanskrisen 2008.

– Även om nog inte alla företag känner igen sig i den bilden, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Många företag går urstarkt, gynnade av höga råvarukostnader och stark exportefterfrågan. Högre produktivitet och låga ökningar av arbetskraftskostnaderna bidrar också. Samtidigt tilltar bristen på arbetskraft. Detta ihop med den högre inflationen kan sammantaget bidra till att löntagarna vill ha större del av kakan – inflationsförväntningarna stiger.

Då kommer Riksbanken att behöva agera tidigare med höjd ränta som följd, enligt KI.

Mild högkonjunktur

Nu är som sagt inte det KI:s huvudscenario, men absolut inte otrolig, och världens blickar följer prisutvecklingen noga både här hemma och framför allt i USA där inflationen ligger runt höga fem procent för närvarande.

I övrigt spår KI en ljus framtid för svensk ekonomi som just nu trummar på ovanligt starkt. Det gör att Sverige går in i en "mild högkonjunktur" under andra halvan av nästa år, men arbetslösheten biter sig fast på en relativt hög nivå, vilket framför allt beror på den höga långtidsarbetslösheten som bitit sig fast.

– Statistik tyder på att tillväxten blir mycket stark under tredje kvartalet och det beror bland annat på att hushållen konsumerar mer och mer när restriktioner lättar, säger Ylva Hedén Westerdahl.

– Konsumtionen och exporten är de viktigaste drivkrafterna i tillväxten i år och nästa år, tillägger hon.

Arbetslöshet faller sakta

Sveriges BNP väntas växa med 4,7 procent i år och 3,9 procent nästa år. Därefter går tillväxten in i en lugnare fas. Arbetslösheten bedöms minska från i genomsnitt 8,9 procent i år till 7,6 procent nästa år, enligt KI:s nya prognos av svensk ekonomi.

– Men det dröjer till 2023 innan arbetslösheten är nere på 7 procent, säger Ylva Hedén Westerdahl.

I den månatliga mätningen av stämningsläget just nu, visar KI:s siffror att den svenska konjunkturen är fortsatt mycket stark. Visserligen föll den så kallade barometerindikatorn något senaste månaden, från 120,6 i augusti till 119,9 i september, men visar "fortsatt på ett mycket starkare stämningsläge i ekonomin än normalt", skriver KI.

Trycket ökar i detaljhandeln medan tillverkningsindustrin tappar lite i tempo. I övrigt är rörelserna små, enligt den månatliga mätningen.

Även hushållen tror fortsatt starkt på ekonomin.