Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Aleksandra Boscanin: Låt inte Per Bolund köra över den lokala demokratin

Regeringen vill avskaffa kommunernas möjlighet att lägga veto mot vindkraft. Att inskränka kommunernas självstyre och flytta beslut längre bort från medborgarna urholkar demokratin.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Genom valsedeln kan medborgarna vart fjärde år ge uttryck för önskemål om politikens huvudsakliga inriktning. Att påverka enskilda beslut är desto svårare – åtminstone på den nationella nivån. När besluten fattas närmare medborgarna finns större möjligheter till inflytande.

Det finns flera exempel på hur medborgare runt om i kommunerna framgångsrikt mobiliserat sig och fått politisk utdelning även mellan valen. Politiska beslut om att lägga ner skolor och andra kritiska verksamheter kan dras tillbaka om missnöjet är tillräckligt stort.

En annan fråga som tenderar att engagera på lokal nivå är byggplaner. På senare år har planerad utbyggnad av vindkraftverk gett upphov till medborgarprotester på flera håll i landet. För ungefär en månad sedan hölls en rådgivande folkomröstning i Malung-Sälens kommun angående planerna på att bygga en vindpark på Ripfjället. Resultatet blev till nej-sidans fördel.

Idag kan kommunerna lägga veto mot planer på att bygga vindkraftverk. Det är en möjlighet som har utnyttjats flitigt om man ska tro finansmarknadsminister Per Bolund (MP): Enligt honom har det kommunala vetot stoppat nära 500 vindkraftverk (SR 18/10).

Kommunernas motstånd mot vindkraft – ofta pådrivet av invånare som påverkas av beslutet – borde tas på allvar. Det enskilt viktigaste argumentet handlar om att skydda naturvärden. Den tilltänkta platsen är ofta i områden där en vindkraftspark skulle innebära ett stort intrång i naturen.

Detta bör föranleda en politisk diskussion om vindkraftverkens placering och vilka alternativ som finns. Istället vill regeringen att kommunernas veto avskaffas. Frågan ska snabbutredas och utredningen ska vara avslutad senast 1 juni 2021 (vilket är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av hur lång tid det tar att utreda andra förslag, som åtgärder mot gängkriminalitet).

Det vore inte första gången som staten kör över kommunerna och medborgarna. Vi har sett det när det gäller migrationen, där staten har ålagt kommunerna att ta emot nyanlända genom den så kallade bosättningslagen. Därmed lämpas också stora kostnader över på kommunerna, trots att politiken fattas högre upp. Detta har bland annat lett till ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, enligt en sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner.

Ett annat exempel är det kommunala utjämningssystemet där ekonomiskt välfungerande kommuner tvingas bidra till kommuner med mindre välskött ekonomi. Enligt en rapport från Stockholms handelskammare (2019) är endast 9 av landets 290 kommuner nettobetalare till systemet. Den största mottagaren är Malmö, en kommun som knappast är främmande för att spendera pengar på sådant som ligger utanför det kommunala kärnuppdraget.

Frågan om vindkraft handlar inte bara om energi utan om också demokrati. När kommunernas makt minskar ökar avståndet mellan medborgarna och politiker. Det försämrar medborgarnas möjlighet till politiskt inflytande i sin vardag och det försvårar det politiska ansvarsutkrävandet. Genom att ytterligare inskränka det kommunala självstyret kan fler vindkraftverk möjliggöras – men regeringen riskerar också att bidra till ökat politikerförakt.