Är poängen med samhällsvetenskapen i Sverige att det är en avancerad arbetsmarknadsåtgärd för en välutbildad medelklass? Ett slutet system av ansökningar, anställningar och meritering kan vara nog så viktigt för de närmast berörda, men vad av värde tillförs det omkringliggande samhället?
Frågorna förtjänar att ställas (och besvaras) i efterdyningarna av Sameh Egyptsons nyligen framlagda avhandling. Många avhandlingar blir aldrig citerade eller lästa utanför den närmaste kretsen av examinatorer och opponenter.
Sameh Egyptsons avhandling om huruvida Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) är en del av organisationen Muslimska brödraskapet har på några veckor rönt mer uppmärksamhet än vad flera akademiska institutioner kan skrapa ihop på ett decennium
Det är ju för sin uselhet den har blivit känd, invänder kritiska kollegor till Egyptson. Metodproblem, förenklingar och etiska problem kännetecknar den nu godkända avhandlingen, hävdar två etikprofessorer i en debattartikel i Expressen (27/2) .
Egyptsons själva ärende – att förklara ett sparsamt studerat men viktigt fenomen – är det centrala i sammanhanget, det illustrerar nämligen hur sällsynt det är att göra det Egyptson har gjort.
Och det är detta diskussionen borde handla om: Hur kommer det sig att frågor av en oerhörd vikt för Sverige under de föregående tre decennierna tycks vara så ointressanta på de svenska universiteten och högskolorna?
Den demografiska förändringen av Sverige sedan 1980-talet är den största enskilda process som skett i vårt land sedan rösträtt, parlamentarisk demokrati och urbanisering helt omdanade vårt land för hundra år sedan.
Invandringen har förändrat förutsättningarna för vård, skola, omsorg, det demokratiska systemet, interreligiösa relationer, jämställdheten och hur lokalsamhällen fungerar. De kulturella konflikter och möten som har ägt kommer på gott och ont att prägla Sverige under återstoden av detta århundrade, sannolikt längre.
Det borde ha varit bråda decennier för våra samhällsvetare. Men de har väl haft annat för sig. Exempelvis att varna för politiker som eftersträvar policyförändringar inom migrations- och integrationspolitiken. Det har varit många öppna brev under åren, men tunnsått med utforskande och nydanande studier som hela samhället har kunnat dra nytta av.
Som statsvetarna Bo Rothstein och Peter Esaiasson nyligen frågade i tidskriften Kvartal: hur kommer det sig att journalister som Per Brinkemo och Johanna Bäckström Lerneby har stått för några av de viktigaste samtida böckerna om exempelvis klaner i Sverige?
Det är förstås inget fel med att journalister granskar sådana fenomen – tvärtom – men var finns de epokgörande akademiska standardverken om sådant som klaner i Sverige och hur mötet mellan skilda norm- och värderingssystem kan hanteras i praktiken?
Söker man på avhandlingar i Sverige som rör klaner, klanvälde, möten mellan det svenska samhället och klanväsende så kammar man hem noll i svenska akademiska databaser.
Den samhällsvetenskapliga forskningen tycks i stora delar präglas av incitament som leder till en omfattande produktion av studier som är internt meriterande men irrelevant för en bredare allmänhet. Det innebär inte att varje avhandling och studie måste ha ett allmänintresse – det är inget fel på inomakademisk teoriprövning. Men är det för mycket begärt att forskningen ibland ska kunna säga något väsentligt om vår tid?
Det är inte konstigare än att akademin ska göra det svårbegripliga och kaotiska förståeligt, med mod och lite genuin nyfikenhet. Många frågor har förblivit obesvarade. Om det är för att akademiker är alltför nervösa (och måna om framtida möjligheter att få finansiering) låter jag vara osagt. Att det ställs ideologiska krav på akademin som rör jämställdhet och hållbarhet kan förstås också spela roll – man biter inte den hand som föder en.
Sameh Egyptson gjorde det minst karriärbefrämjande ämnesvalet för sin avhandling man kan tänka sig. Det är uppfriskande och borde applåderas, oavsett om man delar hans slutsatser eller inte. I stället för att försöka förhindra att någon tar efter Egyptsons orädda stil så kanske hans arga kollegor borde fundera på vilken nytta de själv egentligen tillför samhället som de är verksamma i?
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
