Kvinnor röstar vänster och prioriterar välfärdsfrågor. Det forskningsresultatet presenterar Maria Oskarsson och Jakob Ahlbom vid Göteborgs universitet i rapporten ”Trender i könsskillnader bland svenska väljare”.
Förhållandet är inte unikt för Sverige, utan är enligt forskarna ett gemensamt drag i moderna demokratier. När DN använder SCB:s partisympatimätningar från 2006 och framåt för att analysera balansen mellan riksdagspartiernas sympatisörer framgår att ”könsgapet” aldrig varit större än nu.
Men vad är förklaringen till att kvinnor går till vänster? Biologiska förklaringar till kvinnors och mäns olika preferenser ges stort utrymme i SVT-serien ”Från savannen till Tinder”. Seriens genomgående tema, att biologiska skillnader gör män mer rationella och kvinnor mer emotionella har dock väckt en het debatt. Många protesterar mot att söka i biologin för att förklara och bekräfta samhälleliga strukturer.
LÄS MER: Därför är kvinnor mer ”politiskt korrekta” än män
Men om vi i stället för att leta i biologin ser till kvinnors politiska agerande så framstår det som ytterst rationellt. Närmare en halv miljon kvinnor har direkta erfarenheter av ekonomisk-politiska åtgärder som berör välfärden. Över 90 procent av de undersköterskor som håller igång välfärdsarbetet i form av hemtjänst, hemsjukvård och på äldreboenden är kvinnor, enligt SCB:s statistik för 2021.
Över 90 procent av barnsköterskorna och förskolelärarna är kvinnor, för att nu bara nämna några av de kvinnodominerade yrken som välfärden är beroende av. Lägg därtill alla de kvinnor som är medvetna om vilka som hade huvudansvar för att ta hand om barn och äldre bara för ett par generationer sedan, innan den generella välfärden byggdes ut, och hur det påverkade kvinnors möjlighet att utbilda sig, förvärvsarbeta och bygga upp en egen ekonomi.
Det är alltså en betydande grupp kvinnor som genom sitt dagliga arbete har direkta erfarenheter av hur välfärdspolitiska beslut på nationell, regional eller kommunal nivå faller ut. Barnsköterskor och förskolelärare förstår konsekvenserna av att budgetar inte kompenseras för inflation och löneökningar.
De vet att bakom ordet "effektivisering" döljer sig större barngrupper, ökat antal barn per anställd och/eller stopp för att ta in vikarier. Undersköterskor, särskilt i ekonomiskt ansträngda kommuner, vet att budgetrestriktioner innebär fler deltidstjänster, färre anställda per enskild vårdtagare och fler "delade turer". Det sistnämnda innebär att bli hemskickad utan lön de timmar på dagen arbetsgivaren finner det möjligt att minska bemanningen.
Kvinnor i välfärden har också betydande insikter i utfallet av ekonomisk-politiska beslut som innebär upphandling av välfärdstjänster till lägst pris. De vet att den kostnadspress som krävs för att vinna en upphandling slår direkt mot deras arbetsförhållanden.
Personalkostnaderna är den största enskilda budgetpost som går att påverka, vilket leder till fler deltider, fler timanställda och ökad precisionsbemanning. Det sistnämnda kan liknas välfärdens variant av industrins "just-in-time", men i stället för industriella komponenter är det människor som kallas in exakt när det krävs.
Till priset av minskad kontinuitet för såväl den som ger som tar emot välfärdstjänster. Om den som vinner upphandlingen därtill är ett aktiebolag, som enligt lag måste prioritera aktieägarnas intresse, ökar därtill arbetsgivarens motivation hålla undan en del av budgeten från verksamheten, för att skapa överskott som kan delas ut till aktieägarna.
De politiska beslut som röjer väg för samtliga dessa förändringar; oavsett på vilken nivå de tas och på vilken ideologi de vilar på, innebär försämrade arbetsförhållanden och försämrad ekonomi för den som utför välfärdsarbete. Och därtill, försämrad kvalitet för vård- och omsorgstagaren.
Det finns således en stark rationalitet bakom kvinnors rörelse mot partier som försvarar offentlig välfärd, som vill satsa ekonomiskt för att utveckla kvalitet både för de som utför och som är beroende av välfärdstjänster.
För de politiker och tjänstemän som är intresserade av hur ekonomisk-politiska beslut inom problemkomplexet välfärd faller ut i praktiken finns det en uppsjö av erfarenheter tillgängliga. Ta del av forskningen. Och ut på fältet. Intervjua några av alla de kvinnor som hanterar snöbollseffekterna av politiska beslut som var tänkta att leda till "effektivisering".
LÄS MER: Inte farligt att erkänna skillnader mellan män och kvinnor
