Ibland kan jag komma på mig själv med att bli irriterad när jag lagar mat tillsammans med en manlig vän. Inte sällan uppstår en situation då vännen helt sonika slutar att hacka lök eller skära tomater och i stället börjar prata om något invecklat. Handrörelserna stannar upp i takt med att tankarna flyger iväg.
Själv har jag inga problem med att duka, plocka ur diskmaskinen och skala potatis samtidigt som jag håller en utläggning om personerna i en roman jag just läst. Mitt sällskap däremot växlar mellan att prata och att laga mat. Frustrationen stiger. Varför jobbar inte slöhögen mer effektivt?
Men sedan kommer jag på mig själv. Jag får inte vara för hård mot karln. Han är ju man.
LÄS MER: Klart att kvinnor ska ge sig in på aktiemarknaden
Könsskillnader i hjärnan mellan män och kvinnor är ett kontroversiellt ämne. Det visar SVT:s programserie ”Från savannen till Tinder” som i en förvisso lättsam och något barnslig inramning undersöker skillnader mellan könen.
I programmet förklarar Markus Heilig, professor i psykiatri, att det på gruppnivå finns skillnader mellan pojkar och flickor i skolan. Deras hjärnor mognar olika snabbt, och detta kan påverka elevernas möjlighet att ta till sig utbildningen.
På samma sätt finns det skillnader i hur män och kvinnor beter sig i den så kallade dejtingdjungeln – vi söker delvis efter olika egenskaper hos en partner. Det finns också forskning som stöder tesen att kvinnor har bättre förmåga att hantera komplexa sociala förhållanden och att män har något bättre spatial förmåga. På gruppnivå då, vilket inte säger något om en enskild människas egenskaper.
Detta är omstridda saker att nysta i. I programmet varnar professorn i bakteriologi Agnes Wold för att prata om biologiska skillnader mellan könen eftersom det kan användas i politiska syften, för att förtrycka kvinnor. Programmet har också fått kritik för att det över huvud taget lyfter frågan.
LÄS MER: Vad har Miljöpartiet för kvinnosyn egentligen?
Kritikerna tycks föregå debatten. De utgår ifrån att misogyna politiska krafter kommer att använda forskning om hjärnan till att förtrycka kvinnor och frånta oss våra rättigheter. Man förutsätter det naturalistiska felslutet. Det är ett argumentationsfel som innebär att man tror att bara för att ett sakförhållande föreligger så måste vi agera på ett visst sätt. Kritikerna tycks mena att det därför är bäst att vi från första början inte pratar om sakförhållandet.
Exempelvis: Konstateras det att det finns olikheter i vissa delar av hjärnans struktur kanske någon får för sig att vi därför måste dra in kvinnors rösträtt.
Någon kanske dryftar den åsikten, men det är i så fall bättre att påvisa det orimliga i ett sådant argument än att säga att viss forskning är farlig.
Farhågan går dock att förstå. Särskilt om man läser Aristoteles, Sigmund Freud eller någon annan tänkare som genom tiderna haft olika mer eller mindre felaktiga idéer om kvinnors väsen. Men lyckligtvis lever vi inte på Aristoteles tid. Kulturen utvecklas, sociala och politiska normer förändras. Den som i dag skulle komma dragandes med Aristoteles gamla tes om att kvinnan har ett "naturbetingat handikapp" hade i de flesta sammanhang blivit utskrattad, utbuad eller både och.
Det är inte kunskap om hjärnan som är farlig. Det är hur man eventuellt kommer att använda kunskapen som kan leda till problem. Detta är så att säga öppet. Biologiska skillnader har ju faktiskt också använts för jämställdhetens sak. Många rösträttskvinnor hänvisade just till att könen är olika och att ”…staten vid val af folkrepresentation behöver den insats af moderlig känsla, sparsamhet, praktiskt sinne m.m. som kvinnan antagligen skulle göra gällande i sitt val af representanter”, för att citera rösträttskvinnan Ann Margret Holmgren.
Det är bättre att föra debatten om jämställdhet med filosofiska och politiska argument snarare än genom att peka ut viss typ av hjärnforskning som farlig att forska inom. Det senare hör inte hemma i ett samhälle som tror på förnuft och upplysning. För att nå och upprätthålla jämställdhet är det snarare bra om vi har kunskap om både biologiska förutsättningar och sociala och kulturella fenomen. Samt om hur dessa kan samverka eller motverka varandra.
