Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kajsa Dovstad, läkare och gästkolumnist
Kajsa Dovstad, läkare och gästkolumnist

Kajsa Dovstad: Ivo skriver rapporter som nättroll skriver kommentarer

Myndighetens granskning av vården på våra äldreboenden är under all kritik.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Generaldirektören Sofia Wallström tittade allvarligt in i kamerorna. Kritiken hon presenterade var skoningslös. “Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling” löd Inspektionen för vård och omsorgs slutsats efter att ha granskat vården på våra äldreboenden under covid-19-pandemin.

Ivo konstaterar allvarliga brister vad gäller medicinsk vård och behandling. Skandalöst, ansåg nära nog alla. Ivo:s konstaterande används som fakta, och varför skulle det inte det? Enligt god svensk myndighetssed får man anta att tjänstemännen dragit korrekta slutsatser från ett ordentligt sakunderlag. Särskilt då det handlar om en av årets mest omdebatterade frågor och rör något så viktigt som liv och död.

Nu har regionerna svarat på granskningen. Det är ingen rolig läsning – för Ivo. Nästan alla levererar vad som på ren svenska är riktiga sågningar. En genomgång av regionernas argumentation visar att de har fog för den hårda tonen.

“Ivo har dragit mycket långtgående slutsatser baserat på ett i detta mycket viktiga sammanhang alltför bristfälligt och i bland anekdotiskt underlag” sammanfattar Region Örebro län. Östergötland exemplifierar med att Ivo endast har journalgranskat en procent av alla äldre på boenden. Dessutom har urvalet inriktats mot enheter där brister misstänktes. Metoden gör det omöjligt att värdera helhetsbilden, men ändå dras generella slutsatser. Det är som att bedöma bilisters medelhastighet genom att mäta den procent som kör fortast.

I Västerbotten har Ivo granskat nio patientfall. Vem som helst förstår att det inte går att dra slutsatser från ett så skralt underlag. Ändå kritiseras regionen för att inte ge anhöriga tillräckligt med information, vilket Ivo baserar på det intryck myndighetens tjänstemän fått av journaltexterna. När regionen i efterhand ringde upp närstående till de aktuella patienterna visade det sig att de anhöriga i åtta av de nio fallen visst varit nöjda.

Region Norrbotten klandras, i likhet med andra, för bristande rutiner vid ställningstagande till vård i livets slutskede. Ivo har använt sökordet “brytpunktssamtal”, och struntat i att ta reda på att sådana beslut journalförs under “behstr” (“behandlingsstrategi”). Dessutom har myndigheten inte brytt sig om att studera sjukhusens journaler, vilket gör att granskarna gått miste om värdefull information.

I ingen region har journaler före 1 februari 2020 tagits med, trots att det på många boenden är mer regel än undantag att ställningstaganden till behandlingsbegränsningar görs vid inskrivning. Om jag som läkare läste journaler lika slarvigt som Ivo hade jag riskerat att beläggas med arbetsförbud.

Rapporten innehåller visserligen en del rimlig kritik om bristande och icke sammanhållen journalföring. Det finns också ett värde i att nagelfara lägstanivån, men Ivo har presenterat materialet som om det vore en helhetsbedömning. Många regioner har gjort betydligt mer djupgående granskningar, och nästan ingen instämmer i de allvarligaste slutsatserna.

I Stockholm poängteras att boende både utan och med covid-19 fått sjukhusvård i större utsträckning än vanligt. Ivo insinuerar motsatsen. Ändå kunde ansvarig minister, Lena Hallengren (S), som tillsatte generaldirektören Sofia Wallström, andas ut när rapporten presenterades. Skulden läggs på regionerna.

Ivo:s uppdrag är inte att leverera media-spinn. Tyvärr är denna granskning så illa genomförd att den, om den blir stilbildande, hotar tilliten till ett självständigt och kompetent myndighetsväsende. Inte minst har den redan orsakat oåterkallelig skada genom att snedvrida allmänhetens uppfattning om coronavården.

För att citera Region Västernorrland: “Det finns ett stort värde i att (...) kritiken som framförs är baserad på fakta och är balanserad utifrån ett helhetsperspektiv”.