Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Torbjörn Hållö: Inte ens marknaden vill längre ha marknadsfundamentalism

Tiden har sprungit ifrån 1980-talets ekonomiska nedsippringsteorier. Storbritanniens premiärminister Liz Truss kommer inte att bli någon ny Margaret Thatcher.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Fredagen den 23 september dog slutligen hästskitsteorin. Krossad av den marknad som teorin var konstruerad att föda.

Idéen bakom hästskitsteorin, nedsippringsteorin, "trickle-down economics" eller Reaganomics (kärt barn har många namn) är enkel. Om man sänker skatten rejält för de rikaste så kommer smulorna, så småningom, ramla ner till vanligt folk på marken.

Storbritanniens premiärminister Liz Truss valdes av sitt konservativa parti på ett budskap om stora skattesänkningar och avregleringar. Och det var precis detta som hennes finansminister Kwasi Kwarteng levererade en regnig fredag hösten 2022.

Stora skattesänkningar för den rikaste procenten. Nedskärningar för vanlig löntagare. Avskaffat tak för bankbonusar. Nya anti-fackliga lagar.

Totalt skulle paketet öka underskottet med omkring 2 000 miljarder kronor de kommande åren. Men världen har gått vidare efter Thatcher och Reagan. En ekonomisk politik som på 1980- och 90-talen hade fått marknaden, affärspressen och de ekonomiska institutionerna att tindra som barn på julafton beskrevs nu av samma aktörer i stället som chockerande galenskap.

IMF protesterade. Financial Times kallade Truss och Kwarteng för fanatiker. Statslåneräntorna chockhöjdes. Pundet rasade. Och den brittiska centralbanken tvingades till massiva stödköp av brittiska statslånepapper.

Måndagen den 3 oktober tvingades Truss och Kwarteng att under hård press dra tillbaka några av mest extrema delarna av sin budget.

LÄS MER: Många kan inte leva på sin lön

Vad lär vi då oss av detta? Att hästskitsteorin är stendöd. Men också av vikten att kunna läsa sin samtid och förstå sitt politiska mandat.

En av anledningarna till att högern kan utse premiärministern i Storbritannien är att Truss föregångare på posten, Boris Johnson, vann ett stort stöd hos brittisk arbetarklass i valet 2019. Denna arbetarklass belönade Boris Johnson för hans Brexit-kamp men hade aldrig efterfrågat stora skattesänkningar för de rika.

Och det tar mig till Sverige och den kommande regeringen med Ulf Kristersson som statsminister. Kristersson har lika lite som Truss fått något mandat för en liberal ekonomisk politik. Tvärtom.

Journalisten Ivar Arpi skrev följande träffsäkra tweet: ”Som jag tolkar mandatet från väljarna till högerblocket handlar det om att få ordning på Sverige – lag och ordning, minimal invandring, stärkt försvar, fungerande elförsörjning. Det finns ingen efterfrågan på fler privatiseringar, fler skolkoncerner eller skattekapitalister.”

Själv skulle jag addera att det heller inte finns något politiskt mandat för sänkt a-kassa, inskränkta fackliga rättigheter eller lägre skatter för rika.

Om Kristersson gör som Truss och försöker återuppväcka en död häst så lär hans tid på Rosenbad blir kortvarig. Om han i stället läser sin samtid och regerar i enlighet med det mandat han har fått så kan det bli tuffare för Socialdemokraterna.

LÄS MER: Så bryter vi den svenska massarbetslösheten