Oppositionsledaren i rådhuset, Axel Josefson (M), vill att Göteborg slopar sina klimatmål (GP 13/12). Det har han helt rätt i. Josefson motiverar detta med att staden inte kommer kunna leva upp till det klimatmål man satt upp om att reducera utsläppen av koldioxid med 70 procent av 2018 års nivå till 2030. Staden är inte ens i närheten och det är meningslöst med orealistiska mål.
Det är en rimlig invändning. Men det finns betydligt tyngre argument mot lokala klimatmål. Det är dyr och ineffektiv miljöpolitik som drabbar invånarna i Göteborg i form av mer krångel, sämre levnadsstandard och olika avgifter.
Klimatkrisen är global och kräver globala lösningar. Vid sidan av främjande av ny teknik som kan ersätta växthusgaser är därför beskattning av utsläppen på en så internationell nivå som möjligt den mest effektiva miljöpolitiken. EU:s handel med utsläppsrätter är ett föredömligt sätt att ta sig an miljöfrågor. Man skapar helt enkelt en marknad för utsläpp där den som kan reducera sina utsläpp till lägst pris har starka drivkrafter att göra det. Resurserna används där de gör störst nytta.
Lokala miljömål kan sägas vara motsatsen till sådan effektiv miljöpolitik. Tanken att en stad som Göteborg till höga kostnader ska ”gå före” för att rädda världen är tyvärr ingenting annat än symbol- och känslopolitik. Staden kan förebygga effekterna av översvämningar men tyvärr inte påverka havsnivån på egen hand eftersom Göteborgs utsläpp står för en mikrodel av dem som påverkar klimatet.
Den insikten ska inte missförstås. Göteborg ska naturligtvis göra sin del, utifrån de mål för utsläppsminskningar som satts upp på exempelvis EU-nivå, ett resonemang som även Josefson är inne på. Men ambitionen att ”gå före” är rent resursslöseri och strider dessutom mot andan i kommunallagen. En kommun ska se till sina egna invånares bästa. Annars kunde kommunen lika gärna skicka sina skattepengar utomlands för att bygga om smutsiga kraftverk. Det skulle göra större nytta för miljön.
Hur bisarr idén med lokala klimatmål är framgår indirekt i den debattartikel som företrädare för ”Göteborgs klimatråd” publicerade i veckan i GP (12/12). Hälften av stadens utsläpp kommer nämligen från de två raffinaderierna Preem och St1. Skulle man flytta dessa till Lysekil eller Hamburg skulle Göteborg nå sina klimatmål omedelbart – till ingen som helst nytta för klimatet och till stor skada för göteborgarna.
Det lokala klimatmålet har redan haft rent negativa effekter för göteborgarna. I somras uppmärksammade GP 101-åriga Mary Trygg som led i värmen på kommunens nyaste äldreboende (16/7). Kommunen hade nämligen krävt att det inte skulle finnas någon kylanläggning på äldreboendet – av klimatskäl. En direkt oanständig konsekvens av symbolpolitiken. I synnerhet som elförbrukningen är låg på sommaren.
Det lokala klimatmålet påverkar också kommunens bil- och cykelpolitik på ett irrationellt sätt. Där det blir ett kvantitativt egenvärde att minska bilismen, oavsett trängsel, eller ett egenvärde att få upp cyklandet oavsett hur förutsättningar och behov hos göteborgarna ser ut lokalt.
Lokala klimatmål leder helt enkelt till dåliga beslut, både för klimatet och invånarna i staden. Klimatrådet självt nämner även att målet står i motsatsställning till ambitionen att bygga nya billiga bostäder för att avhjälpa bostadsbristen. Ett pris rådet vill betala. I samma anda vill man införa zoner i staden där det enbart skulle vara lagligt att köra elbil, ytterligare ett exempel på vådan av lokala mål, då det inte tar hänsyn till de boendes personliga livsomständigheter. Det bästa för klimatet är snarare att elbilar fasas in i takt med att bensinbilar blir uttjänta, då det kostar på kraftigt för miljön att tillverka bilar oavsett drivmedel.
Josefson ska därför ha all heder av att han står upp för förnuftet i den här frågan. Att Daniel Bernmar (V) kallar utspelet ”bisarrt” Karin Pleijel (MP) tycker att det är ”skandalöst” kan han ta som en hedersbetygelse.
Det kanske känns bra att tala om att Göteborg ska ”gå före”. Det ger en illusorisk känsla av kontroll över något man inte kan kontrollera på lokal nivå. Men det är inte vad som känns bra som räknas.
Försöken att rädda resonemanget med att Göteborg kan spela en konstruktiv roll som förebild håller inte heller särskilt väl. De stora utsläppsstäderna i världen som New Dehli eller Mexiko City har helt andra problem att ta itu med – och helt andra förutsättningar än en liten stad på norra halvklotet.
Klimatfrågan förtjänar en förnuftigare ansats än så. Sverige kan gå före med utvecklingen av grön teknik. Men Göteborgarna ska inte behöva betala priset för att dess lokalpolitiker känner ”att de gör något” eller vill skina på galor och konferenser.
LÄS MER: Förkastligt att ställa de äldres hälsa mot klimatet
LÄS MER: Bilfientlighet gör inte Göteborg till en bättre stad
LÄS MER: Överge de nationella klimatmålen
