Göteborg är en industristad där 50 procent av utsläppen kommer från de två raffinaderierna Preem och St1. Dessa raffinaderier producerar drivmedel som bensin och diesel till den svenska och europeiska marknaden. Dessutom värms de flesta göteborgares hus upp av spillvärmen härifrån.
Runt 20 procent av Göteborgs utsläpp kommer från avfallsförbränningen i Sävenäs samt gasturbinen i Rya som producerar värme och el. Det finns beslut på att ersätta Rya gaskraftverk med ett bioeldat kraftvärmeverk. Detta kommer minska utsläppen i staden med runt 5 procent.
Transportsektorn utgör en ytterligare pusselbit som utgör omkring 20 procent av utsläppen. När regeringen sänkte kravet på inblandning av biobränsle innebär det högre utsläpp från transporterna. De sista 10 procenten av utsläppen utgörs främst av arbetsmaskiner på stadens byggen.
Takten är otillräcklig
För att nå målet om minskade utsläpp till 2030 krävs att utsläppen minskar med 10–15 procent om året. Trenden de senaste åren är en minskning med några procent om året, främst genom minskade utsläpp från transporter. Takten är alltså otillräcklig.
För att nå målet måste utsläppen från raffinaderierna minska drastiskt. Det finns två sätt det kan ske om verksamheten ska finnas kvar: Ställa om till förnybara råvaror i stället för fossilbaserade eller fånga in och lagra koldioxiden som anläggningarna släpper ut. Detta kräver mångmiljardinvesteringar och långsiktig planering, dessutom är koldioxidlagring en relativt ny teknik som behöver ny infrastruktur.
Vårt förslag är att kommunen överväger att sätta press på raffinaderierna genom att ställa krav på utsläppen från fjärrvärmen som levereras till staden. Ett alternativt är att betala mer för fjärrvärmen om raffinaderierna drastiskt minskar sina utsläpp. På så sätt skulle de nödvändiga investeringarna bli intressantare att göra.
Agera mer kraftfullt
Utsläppen från transporter måste också reduceras och här kan kommunen agera mer kraftfullt till exempel genom att prioritera stads- och gatuutrymme till gång, cykel och kollektivtrafik. Ytterligare en viktig pusselbit är att främja elfordon. Vi föreslår att kommunen överväger att införa miljözon 3 (en zon där i princip bara elfordon har tillträde) i centrala delar av staden och ett stråk på Hisingen reserverade för ellastbilar. Det sistnämnda skulle också kunna driva på teknikutvecklingen och förbättra konkurrenskraften för de aktörer som i dag satsar på ellastbilar. Till detta måste kommunen underlätta utbyggnaden av laddinfrastruktur i synnerhet för flerbostadshus.
Det finns många och svåra avvägningar när klimatomställningen ska ske. Staden har exempelvis behov av nya billiga bostäder och stränga klimatkrav riskerar att fördyra byggnadsprocessen. Samtidigt är energieffektiviseringen av bostadsbeståndet en central strategisk fråga.
Ett annat exempel är hur infrastruktur för transport av koldioxid från raffinaderierna eller Sävenäs till fartyg som ska föra koldioxiden till lagringsplatser i Nordsjön ska byggas och samtidigt påverka staden så lite som möjligt. Kommunen måste prioritera i samverkan med andra aktörer och identifiera gemensamma målbilder. Kommunen har en central roll för att samla de viktigaste aktörerna för att utveckla robusta strategier för klimatomställningen. Det kan dessutom krävas att kommunala verksamheter har möjlighet att göra långsiktiga klimatinvesteringar utöver ordinarie budget.
Det går alltså utmärkt att göra klimatomställningen och samtidigt bygga en välmående och attraktiv stad med bättre luftkvalitet och folkhälsa
Klimatomställningen kommer å ena sidan påverka våra transporter, hur vi äter och hur energi produceras. Å andra sidan är kostnaden för denna omställning inte mer än någon procent av vårt välstånd. Och det finns viktig industri som Volvo och SKF som driver på för en klimatomställning. Det går alltså utmärkt att göra klimatomställningen och samtidigt bygga en välmående och attraktiv stad med bättre luftkvalitet och folkhälsa. Kommunen är genom sin unika roll en oerhört viktig aktör för att åstadkomma samordning och ange prioriteringar. För detta krävs ett aktivt och tydligt politiskt ledarskap. Målen må vara svåra att nå men med ordentliga tag från politiker, företag, civilsamhället och invånarna, kan vi nå långt.
Göteborgs klimatråd:
Fredrik Hedenus, Chalmers
Sara Brorström, Göteborg Universitet
Niklas Harring, Göteborg Universitet
Frances Sprei, Chalmers
Thomas Sterner, Göteborg Universitet
Petra Svensson, Högskolan i Halmstad
Holger Wallbaum, Chalmers