I helgen var det stora rubriker om att fördyringen av Västlänken skulle finansieras av staten. Det var egentligen bara halva sanningen. Det som sades var att staten går in med 7,6 miljarder kronor till Västsvenska paketet och att staten förväntar sig att övriga parter – Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Region Halland – går in med ”sin del” senast nästa sommar.
Omräknat till dagens penningvärde kostar projektet Västlänken ungefär 6 miljarder kronor per år. Det är 500 miljoner varje månad. Går staten nu in med 7,6 miljarder ser vi att de pengarna räcker till nästa sommar och därefter ekar kassakistan tom igen.
I stället för att se Västlänken som ett enskilt infrastrukturprojekt är staten lite slug och puttar in pengarna i det nästan avsomnade Västsvenska paketets budget och skapar på så vis liv i samverkansorganisationen igen. Därmed blir övriga parter intvingade att aktivt vara med i denna nya budgetprocess.
I en tidigare krönika beskrev jag hur Trafikverket har slutat med att redovisa kostnaden för Västlänken i Västsvenska paketets finansiella rapporter.
Myndighetens förklaring var att eftersom Trafikverket har spräckt projektets budget saknas behov av att informera allmänheten om de tillkommande kostnaderna: ”När finansieringsramen är fullt utnyttjad redovisas av förklarliga skäl inga ytterligare kostnader.”
Ett tillskott på 7,6 miljarder kronor kan kanske därför låta ganska mycket, men är på långa vägar inte tillräckligt för att göra klart tunneln.
Det som inte framkom under helgen var egentligen det som borde vara av större intresse för Göteborg och göteborgarna: Västlänkens pengar tog slut vid årsskiftet 2023/2024, men snart 2,5 år och nästan 15 miljarder kronor senare pågår projektet fortfarande – men vem är det som betalar?
Vad händer med de två stora projekten, Bangårdsviadukten och Slakthusmotet, som finns med i Västsvenska paketet men vars pengar Trafikverket ”lånat” för att täcka upp pendeltågstunnelns fördyring?
När Trafikverket kallade till presskonferens den 31 augusti 2023 och berättade att de spräcker Västlänkens budget fanns fortfarande Bangårdsviadukten och Slakthusmotet kvar som utpekade projekt. Deras gemensamma budget var 1,7 miljarder kronor i 2009 års prisvärde, vilket i dagens penningvärde motsvarar runt 3 miljarder.
Mot Göteborgs stads vilja beslutade Trafikverket under våren 2024 att lägga beslag på pengarna för att täcka upp Västlänkens akuta kostnader. Trafikverket hävdade att de ”lånade” dem och att de skulle återföras till Västsvenska paketets budget när det fanns en långsiktig finansiering.
Att staten går in med 7,6 miljarder kronor är alltså inte en långsiktig finansiering. Kvar står statens skuld till Göteborg och göteborgarna för att bygga Bangårdsviadukten och Slakthusmotet
Det är till Västsvenska paketet som staten ger tillskottet, vilket gör det hela mer intressant.
På samma sätt som Bangårdsviaduktens och Slakthusmotets tilldelade medel inte var öronmärkta, så blir statens nytillskott i princip inte heller öronmärkt för Västlänken. Det är parterna inom Västsvenska paketets samordningsorganisation som beslutar om hur pengarna ska användas.
Och här finns det utrymme för Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och Region Halland att se saken ur ett annat perspektiv – att staten faktiskt har en skuld till Västsvenska paketet som borde regleras före något annat. Statens besked nu i helgen är knivskarpt: de går in med 7,6 miljarder kronor. Nästa sommar är det dags för andra att lösa ekonomin.
Kanske är det därför hög tid för övriga i Västsvenska paketet att sätta ner foten och avkräva staten och Trafikverket att börja betala tillbaka sina skulder och låta parterna använda statens tillskott för att prioritera Bangårdsviadukten och Slakthusmotet.
Om Trafikverket sedan behöver ännu mer pengar för att klara just Västlänkens utgifter får staten finna egna lösningar. På något sätt har de ju lyckats hålla projektet vid liv i snart 2,5 år utan fastslagen budget.
