Svenska folket jobbar mer än de flesta andra européer. En central faktor bakom detta faktum är att svenskar jobbar längre upp i livet än vad som är fallet i de flesta andra europeiska länder.
Fakta är att Sverige har ett av Europas längsta arbetsliv.
Enligt Eurostat så är det beräknade arbetslivet över 43 år i Sverige. Detta kan jämföras med att det förväntade arbetslivet i Danmark och Norge är 41 år. I Finland och Tyskland är motsvarande siffra 40 år. I stora länder som Frankrike, Italien, Spanien och Portugal är det förväntade arbetslivet uppemot 10 år kortare än vad svenska folket kan se framför sig.
I EU är det endast holländarna som förväntas jobba lika länge som svenska folket.
Att svenska folket jobbar längre upp i livet än nästan alla andra européer är på flera sätt positivt. Ett långt arbetsliv skapar ekonomisk tillväxt, finansierar svensk välfärd och ger i många fall rikare och meningsfullare liv till människor.
Men det långa svenska arbetslivet pekar också på behovet av en bättre balans i arbetslivet. Om svenska folket ska fortsätta att jobba långt upp i åldrarna behöver arbetsmarknadens parter i Sverige öka insatserna för att utforma arbetslivet hållbart.
Ett långt arbetsliv kräver en god fysisk arbetsmiljö, inte minst för alla miljontals yrkesarbetare som använder sin kropp i sitt dagliga arbetet. Kroppen måste orka hela vägen till pension.
Ett långt arbetsliv kräver också ökade möjligheterna till kompetensutveckling och omställning mitt i livet. Här har viktiga steg tagits med arbetsmarknadens parters uppgörelse om omställningsstudiestödet. Tack vare omställningsstudiestödet har nu alla löntagare fått den ekonomiska möjligheten att utbilda sig med ett ekonomiskt stöd som är i nivå med sin lön.
Men ett långt arbetsliv kräver också att balansen mellan arbete och fritid fungerar.
Om svenska löntagare ska orka hela vägen till pension så behöver balansen förbättras och möjligheten till återhämtning förstärkas. Det kräver att Sverige börjar ta steg och korta arbetsveckan för hårt arbetande löntagare.
Ett kortare arbetsliv är dessutom ett viktigt steg för att skapa en ökad rättvisa mellan arbete och kapital. De stora produktionsvinster som kommit näringslivet till del av att arbetslivet nu blir allt längre måste också komma löntagarna till del.
Trots att svenska folket jobbar hårdare än de flesta andra i Europa så är arbetsgivarna inom både det privat näringslivet och inom den offentliga sektorn negativa till en kortare och därmed mer hållbar arbetstid.
Organisationen Svenskt Näringsliv är stenhårda motståndare till att korta arbetstiden för Sveriges arbetare. Detta trots att organisationen själv har sänkt arbetstiden för sina egna medarbetare till omkring 35 timmar i veckan.
Min uppfattning är enkel. Om vi ska orka arbeta ett långt arbetsliv så behöver arbetstiden i Sverige kortas för fler än medarbetarna på Svenskt Näringslivs huvudkontor.
