Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bild: Jonas Lindstedt
Bild: Jonas Lindstedt

Josefin Utas: Fritt skolval ett sätt att skydda barnen från otrygghet

Om förtroendet för kommunala skolor var högt hade intresset för friskolor varit svalare.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Debatten om skolan blir allt intensivare. På ena sidan står de som är kritiska till ”marknadsskolan” och vinster i välfärden och på andra sidan skolföretagen och de som värnar valfrihet. Flera partier har nu börjat mejsla fram egna ståndpunkter i frågan. Den socialdemokratiska kongressen kommer till exempel att behandla ett förslag om att förbjuda skolföretag att ta ut vinst.

Det finns definitivt saker som behöver adresseras i hur skolsystemet i Sverige är utformat, men ett stort problem är att man sällan gräver tillräckligt djupt i ämnet.

Om det inte fanns någon efterfrågan på andra och bättre skolor, skulle nya skolor inte etablera sig. Inga skolkoncerner skulle ge sig in i leken. Men det är mer komplext än att bara handla om bra och dåliga skolor. Det handlar om psykologi.

Att föräldrar rusar till nyetablerade friskolor säger något om hur de ser på den svenska skolan som helhet, men även på det omgivande samhället.

LÄS MER: Dags att reparera friskolereformen

Barnen är det värdefullaste som finns. Föräldrar sätter inte sina barns välmående eller framtid på spel. Ett skolval blir därmed bland det kraftfullaste ”vapen” de har för att skydda sina barn från otrygghet. Det är inte konstigt att det därför också görs med stort allvar.

Att flytta sitt barn till en ny skola är en räddningsaktion undan det som uppfattas som hot eller risker för barnen.

Föräldrarna vill att barnen ska kunna lära sig saker i en trygg miljö. Föräldrar vill inte att deras barn ska utsättas för våld och mobbing eller användas som verktyg för andra barns integration. De vill inte ha en skola som genomsyras av kravlöshet och undfallenhet mot dåligt beteende och minskar utrymmet för de elever som beter sig väl. Lägg till ett kunskapsförakt och undervisning i flummig ”värdegrund” och det blir ingen bra skola.

Men skolmiljön och innehållet i undervisningen är inte allt. Det har gått så långt att det ibland inte spelar någon större roll om föräldrarna vet att befintliga skolor är bra, har ordning och lär ut kunskap till barnen. De vill inte välja dessa skolor ändå, för de har tappat tilliten till dem. Det kan vara bra idag - men hur blir det imorgon?

Känslan är starkare än rationella argument. Här kommer de nya friskolorna in. Man vill ha något nytt att sätta sin tilltro till.

Skolan och samhället beror av varandra. Att söka sig till en ny skola man tror på blir en protest mot oansvariga politiker och tjänstemän som bidragit till det som man uppfattar som ett förfall i skolan, men även mot hela samhället. Det utgör ett avståndstagande till det som Sverige blivit och en tydlig signal att de är oroliga och inte nöjda.

Den stora och snabba dynamiken på ”skolmarknaden” är således ett symptom på något allvarligare än att företag tar ut vinster. Den tyder på obalans och att något gått snett i Sverige. Om inte detta analyseras ordentligt, kommer saker inte att bli bättre. För människor hittar vägar runt det som de uppfattar som hot eller problem.

Så länge våra politiker vägrar att ta hänsyn till de önskemål och drivkrafter som finns hos befolkningen, så kommer de inte att kunna driva en politik som fungerar i verkligheten. Det gäller såväl på skolans område som på andra politikområden.

LÄS MER: Inga affärshemligheter i skolan, tack

LÄS MER: Friskoledebatten missar helheten