Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sveriges yta täcks till 70 procent av skog. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Sveriges yta täcks till 70 procent av skog. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Agnes Karnatz: EU ska inte detaljstyra svenskt skogsbruk

I Norden finns ingen konflikt mellan att vårda och bruka skogen.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

De europeiska länderna har många saker gemensamt, men sättet att bruka skog är inte, och bör inte, vara en av dem. Därför är det allvarligt att EU-kommissionen vill försöka detaljstyra skogsbruket med samma regler för alla. I det utkast till skogsstrategi som läckte i juni talas om att skydda och återställa skogarna. Vad ska det krävas för att kommissionen ska förstå att det i skogsrika Norden inte finns en konflikt mellan brukande och vårdande av skog?

Protesterna mot det som står i den läckta skogsstrategin har kommit från flera håll. Både från näringslivet och från politiken. Den 5 juli skickade till exempel de fyra moderata europaparlamentarikerna ett gemensamt brev till kommissionen, där de bland annat poängterar att förslaget inte tar hänsyn till de miljömässiga fördelar som finns i produkter gjorda av trä. Kommissionens fokus ligger i stället på att skydda mer skog och styra allt från trakthyggesbruk till vad träet används till.

LÄS MER: Bråka inte med svenskar om skogen, byråkrater

Det lär dock inte bli någon enkel match att övertala kommissionen. Av den läckta strategin framträder tydligt vilken syn på skogsbruk som rotat sig i Bryssel. Det talas om att återställa skogar och ekosystem. Utgångspunkten är alltså att skogarna förr var mer livskraftiga än de är i dag. Detta kan med lätthet kopplas till avskogning och små exklusiva skogsarealer i andra länder. Strategin är alltså rimlig i vissa delar av Europa, men knappast i Sverige, där skogen utgör 70 procent av ytan.

Vad skulle återställd skog innebära för Sveriges del? Om vi vrider tillbaka klockan till 1800-talet får vi just ett sådant ohållbart skogsbruk som kommissionen vill motverka. Och den utvecklingen påbörjades långt innan dess. Det var innan vi fick skogsvårdslagen 1903, som säkrade återplantering efter avverkning. Den skog som många besökare kanske misstar för orörd är i själva verket vårdad och brukad under lång tid, samtidigt som biologisk mångfald funnits kvar och frodats. Det finns kort sagt inget bättre alternativ som skogen kan återställas till från hur den mår i dag.

LÄS MER: Skogen kan rädda oss

EU-kommissionens inställning är oroande, men kanske än värre är att samma missuppfattning om skogen också finns hos många i Sverige. Den rödgröna regeringen och myndigheter som Naturvårdsverket har flera gånger visat prov på en avsikt att hellre konservera skog än att bruka och vårda. I sitt almedalstal påstod Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi att Sverige har blivit rikt på att utarma våra skogar, och att skyddad skog är en avgörande fråga för en levande landsbygd.

Visst finns det anledning att skydda viss skog, men problemet är missuppfattningen att brukande per definition är skadligt för skogen. Så länge sådana tankar finns kvar inom både EU och den svenska regeringen kommer nya förslag, likt EU-kommissionens skogsstrategi, att komma upp.

LÄS MER: EU:s propagandakampanj för tankarna till Sovjet