Få idag levande svenskar hade känt igen sig om de besökt göteborgska Delsjön förra sekelskiftet. Det var ett nästintill helt kalt landskap. Tankarna går till stora kalhyggen som är väldigt fjärran dagens lummighet. Hela Skatås, som omsluter Delsjöarna, är sedan länge naturreservat. Men grönskan är ingen konstant. Faktum är att stora delar av Sverige såg ut som kalhygget vid Delsjöarna.
Fram tills 1900-talet försvann skogar helt utan att ersättas. Virke behövdes för vardagen på ett annat sätt än idag. Många öar som idag är kala och karga var tidigare fyllda med träd. Där människan drog fram försvann skogar. Landskapet förändrades i en rasande fart.
Människans åverkan på jorden beskrivs ofta som oåterkallelig. Och på ett sätt är den det: Jorden kommer aldrig se ut som den gjorde innan människan gjorde den till sin. Men vissa av skadorna går att göra ogjorda.
Mitt i allt elände, som nyheter om miljöförstöring och åverkan på naturen, finns det en stadigt positiv trend. Jordens skogar håller på att återta sin rättmätiga plats.
1990 var 28 procent av Spaniens totala yta täckt av träd. Idag är den siffran 37 procent. Liknande utveckling har både Grekland och Italien gått till mötes. Det är svårt att tro det. Men en av de där kala öarna var Irland, grön men tom på träd. Är 1900 var knappt en procent av landets yta täckt med träd. Fattigdom och svält ledde till en rasande snabb avverkning. Idag täcks mer än en tiondel av öns yta av skog och den siffran ökar varje år. I Europa är det bara i Portugal, Bosnien och Albanien som mängden träd fortfarande minskar.
I de flesta rikare länder breder skogarna ut sig. I Israel är trädplantering en folkrörelse och avverkningarna som skedde under Ottomanska riket håller på att helt vändas. Det är främst i Afrika där skövlingen fortsätter i oförminskad takt. Även Brasiliens djungler lider av att mer och mer yta tas till anspråk för allt mellan bete till odling av sojabönor.
Globalt beräknas det finnas 3,04 biljoner träd. Den siffran ökar stadigt varje år. Men den är ändå 46 procent lägre sedan vår civilisation etablerades på riktigt. 15 miljarder träd avverkas varje år. Avverkning i sig är dock inte alltid negativt. I Sverige är avverkning av träd ofta en förutsättning för nyplantering och för att skogarna breder ut sig.
Ny forskning från Yaleforskaren och miljöaktivisten Thomas Crowther visar att om mängden träd ökade med ytterligare en biljon träd skulle de binda växthusgaser motsvarande tio års utsläpp, globalt. Siffrorna framstår som astronomiskt stora. Men de är inte orealistiska.
Ökningen de senaste tre decennierna är ett bevis för att det går. Jämfört med många andra utsläppsbindande och minskade åtgärder är träd tredubbelt nyttiga: Deras tillväxt binder utsläpp, miljön de skapar är en förmån för både djur och människor och träden kan, utan att utsläppen lämnar träden, användas som användbara material för en rad ändamål.
Även om Sverige har många träd, betydligt fler än för hundra år sedan, så befinner sig en merpart av träden i biologiskt homogena skogar avsedda för avverkning. Gammelskogarna är få till antalet och behöver bli fler. Alla träd är nyttiga, men alla skogar har inte samma kvaliteter.
Det finns förebilder. Skatås är ett, bland många andra, exempel på det. Lägg några hundringar (eller betydligt mer!) på någon av de många organisationer som köper upp skog och låter den stå orörd. Få investeringar kan på liknande vis lova en garanterad avkastning.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.