Coronapandemin har tydligt visat problemet med en annan hälsopandemi världen är drabbad av: övervikt och fetma. Att väga för mycket är en av de stora riskfaktorerna för att drabbas allvarligt av covid-19. I dag är en majoritet av alla vuxna svenskar överviktiga enligt Folkhälsomyndigheten.
Fetma och övervikt bland barn ökar också. Sedan 1980-talet har andelen barn som lider av övervikt och fetma femdubblats i Sverige. En femtedel av alla barn mellan sex och nio år är överviktiga.
Den som drabbas av övervikt som barn får ofta svårt att gå ned i vikt i vuxen ålder. Det leder till ökad risk för en rad sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Mild fetma förkortar livet med i snitt tre år, allvarlig fetma med tio år (Läkartidningen nr 18 2009).
LÄS MER: Vi måste tala klarspråk om barnfetman
Denna hälsokris debatteras med jämna mellanrum. Det finns ett politiskt och medialt intresse för frågan. Men allt som oftast är den enda lösningen att såväl barn som vuxna måste röra på sig mer. I fjol tillsatte regeringen en utredning som ska ta fram förslag på hur svenskarna kan bli mer fysiskt aktiva. Det uttalade syftet är att kraftsamla mot övervikt och fetma.
Det är bra. Nästan hälften av svenskarna har så usel kondition att det är farligt enligt forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan. Dåligt flås ökar risken för en rad sjukdomar, oberoende av vikt.
Men enbart god kondition kommer inte att få bukt med överviktsproblemen. Att motionera är ett utmärkt sätt att stärka sin hälsa och att förebygga övervikt. Men den som är överviktig måste förändra sin kost. För att motverka att barn drabbas av övervikt och fetma räcker det inte att uppmana barnen att bli mer fysiskt aktiva.
Enligt en nederländsk studie som mätte energiförbrukningen hos personer som tidigare var stillasittande och sedan började träna för ett halvmaraton ökade energiförbrukningen i snitt med 120 kilokalorier per dag, vilket motsvarar två småkakor (DN 15/7). Det går inte att springa bort extrakilona, så enkelt är det.
Det ökade problemet med övervikt beror inte främst på att den fysiska aktiviteten har minskat. Det beror på att energiintaget har ökat. I dag äter varje person i genomsnitt 70 000 kilokalorier mer per år jämfört med år 1980 enligt Jordbruksverkets siffror. Konsumtionen av läsk har tredubblats. Det är detta som är orsaken till övervikten och fetman, såväl bland barn som vuxna.
”Man pratar inte om det verkliga problemet. Man måste ändra på kosten för barn”, sa barnfetmaforskaren Claude Marcus i en debatt mot socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en SVT-debatt i våras, och tillade att politiker ofta gör så. De skyller allt på stillasittandet.
Politiker som på allvar vill förändra livsvillkoren för barn som växer upp med övervikt och fetma kan inte nöja sig med att föreslå mer skolgympa eller mer pengar till barnidrotten. Det är kosthållningen som måste förändras.
Ur politisk synvinkel är det svårare. Det innebär svåra avvägningar mellan att å ena sidan förebygga sjukdom och för tidig död, å andra sidan att inte genomföra reformer om uppfattas inskränka människors vardagsliv. Som sockerskatt på läsk, vilket fem läkare och forskare föreslår i en DN-debattartikel (27/8). Men det är en diskussion som måste föras.
LÄS MER: Vi måste erkänna att övervikt är en klassfråga
LÄS MER: Fetma är vår tids folkhälsoproblem
