Tidigare kallades typ 2-diabetes för åldersdiabetes då sjukdomen uppkom efter några decennier med en ohälsosam livsstil. Den benämningen blir alltmer missvisande. Fler och fler barn drabbas av diabetes typ 2. Sjukdomen orsakas av genetiska faktorer i kombination med livsstilsfaktorer, som stress, brist på motion och ett högt intag av energirika livsmedel. De sistnämnda kan vi påverka.
I USA har ökningen av typ 2-diabetes bland barn eskalerat under 2000-talet. Mellan 2002 och 2015 ökade andelen diagnosticerade barn och tonåringar med nästan fem procent per år, enligt den amerikanska folkhälsomyndigheten. De följdsjukdomar som drabbar barn och unga med typ 2-diabetes är ofta ännu allvarligare och utvecklas snabbare än hos vuxna. Dit hör högt blodtryck och njurproblem.
Dessa barns förväntade livslängd blir förkortad. Enligt en omfattande studie från 2010 publicerad i The New England Journal of Medicine, som undersökt tusentals personer under flera decennier, har unga med högst BMI dubbelt så hög risk att dö före 55 års ålder jämfört med normalviktiga. Unga män mellan 20-29 år med allvarlig fetma kan förkorta sitt liv med drygt tio år, enligt en australiensisk studie publicerad i Nature 2018.
En femtedel av alla amerikanska barn och unga mellan 2 och 19 år lider av fetma. I Sverige har utvecklingen inte gått lika långt som i USA, men det är troligen en tidsfråga innan vi når dit.
Allt fler ungdomar i Sverige växer upp i en miljö som kallas obesogen, alltså en social omgivning som främjar överkonsumtion av mat och som hämmar motion och rörelse. Enligt Folkhälsomyndigheten (FHM) har förekomsten av övervikt och fetma bland skolbarn 11-15 år fördubblats i slutet på 2010-talet jämfört med början av 1990-talet. Den som är överviktig som barn får ofta svårt att gå ner i vikt som vuxen.
Redan i mitten av 2000-talet varnade svenska barnläkare att ökningen av fetma bland barn i Sverige på sikt kan sänka medellivslängden (Aftonbladet 16/3 2005).
Särskilt år 2010 sticker ut i utvecklingen. Det var då internetanvändningen per dag sköt i höjden. Det kraftigt ökade nätsurfandet, något som troligen hänger samman med de smarta telefonerna, bildar ett perfekt samband med den ökade förekomsten av fetma, enligt FHM. De naturliga tillfällena till rörelse har också minskat, exempelvis har barns resor till skolan på cykel minskat med 48 procent sedan 1990.
Stillasittande är en faktor som skapar ohälsa. Den största anledningen till den ökade förekomsten av övervikt och fetma handlar dock om energiintag.
Vi äter helt enkelt mer nu än förr. Portionsstorlekarna var dubbelt så stora i mitten av 2010-talet jämfört med på 1960-talet (SvD 14/9 2015).
Jordbruksverkets senaste rapport om svenskarnas matvanor visar det tydligt. Konsumtionen av bröd och konditorivaror per person har ökat med 47 procent mellan 1980 och 2019. Konsumtionen av mjölprodukter som exempelvis pasta har fördubblats. Köttkonsumtionen har ökat med 80 procent. Konsumtionen av läsk har tredubblats.
I dag äter vi ungefär 70 000 fler kilokalorier per person och år jämfört med år 1980. För en person som förbrukar 2000 kilokalorier per dag motsvarar det energibehovet för 35 dagar. Samtidigt är vi mer stillasittande både på jobb och fritid.
De barn som växer upp i dag har en helt annan verklighet att förhålla sig till jämfört med för 40 eller 60 år sedan. Normerna förändras. Genom internet är barn dessutom mer utsatta för reklam, som inte är reglerad på samma sätt som annonsering i tv och radio. Sambandet mellan marknadsföring av ohälsosamma livsmedel och konsumtion av dessa är tydliga. Barn är mer benägna att välja mat med höga halter av socker, fett och salt om de utsatts för reklam för dessa produkter, enligt WHO.
Det finns en generell bild av övervikt som någon som enbart rör den enskilda människan och hennes förmåga att ”motivera” sig själv att äta sundare och träna mer. Kvällstidningar och livsstilsmagasin tjänar pengar på det. Men sett ur ett samhällsperspektiv är det allt mer uppenbart att övervikt inte bara kan betraktas som något den enskilde individen rår för eller kan förväntas lösa.
