Sverige är inte tillräckligt rustat för att hantera den brutala gängkriminaliteten och den otrygghet som följer i dess fotspår. Polisen behöver tusentals fler kollegor och nya lagliga verktyg för att övervaka och utreda tungt kriminella personer. Domstolsverket önskar en långsiktig ökning av anslaget till myndigheten. Åklagarmyndigheten likaså.
Men även Kriminalvården är i behov av pengar och reformer. Sedan flera år tillbaka har myndigheten varnat för överbeläggning på landets häkten och anstalter. Landets fängelser är helt enkelt fulla. En granskning från Expressen tidigare i våras visade att beläggningsgraden på landets häkten nått rekordnivåer på 111 procent. Lika allvarligt var det i anstalter med säkerhetsklass 1, exempelvis Kumla, Hall och Tidaholm, där beläggningsgraden var uppe i 109 procent (Expressen 31/3).
Förra året gick Kriminalvården upp i stabsläge för att hantera den rådande krisen. Myndigheten planerar för 2000 nya platser. Processer för att bygga nya fängelser har också kommit igång.
LÄS MER: Har vi råd att inte stoppa gängen?
Under tiden har myndigheten försökt till det yttersta att hitta plats och utrymme för de intagna. Expressens granskning visar hur allt ifrån isoleringsceller till sjukrum och besöksrum fått användas som vanliga celler. Utökad dubbelbeläggning har dessutom lett till att fler fått dela cell. Platsbristen har också fått Kriminalvården att arbeta med ”nedklassning” av intagna. Någon på en sluten klass 2-anstalt kan alltså flyttas till en anläggning med lägre säkerhetsnivå och inga rymningshinder.
Såväl fackliga företrädare som Kriminalvårdens generaldirektör, Martin Holmgren, delar bilden av att överläggningen försatt den statliga myndigheten i ett utsatt och ansträngt läge. Enligt Holmgren lär vi leva med platsbrist i flera år framöver. Underskottet av häktesplatser lär inte vara i balans förrän år 2027. Vad gäller anstalter lär någon sådan balans inte komma på tal under kommande tioårsperiod (DN 23/7).
Samtidigt kopplar Kriminalvården det ökade antalet våldsdåd på häkten och anstalter till överbeläggningen. Mellan år 2018 och 202 ökade hot och våld av mindre omfattning från 709 fall till 1137 fall. Allvarliga våldsfall på häkten ökade från 14 till 43 under samma period. Även hot mot personal och rymningar från anstalter med lägre säkerhetsklass har ökat (Expressen 31/3). Förra veckans gisslandrama på Hällbyanstalten i Eskilstuna har nog ingen missat.
Det kommer att kosta om Sverige ska kunna hantera den ökade brottsligheten, vilket ledarsidan påpekat flera gånger tidigare. Det räcker inte att dutta med kortsiktiga, extra anslag till exempelvis Kriminalvården eller Domstolsverket. Brottsbekämpning är dyrt.
LÄS MER: Brottsbekämpning kräver ett samhälle med självförtroende
Men det är inte bara en fråga om resurser. Att bygga nya fängelser kommer att ta tid. Därför måste lagstiftarna hjälpa Kriminalvården med att möjliggöra nya alternativ.
Att hyra platser utomlands vore en sådan åtgärd. När Norge drabbades av platsbrist hyrde landet fängelseplatser i Nederländerna. Och dömda brottslingar som inte har någon anknytning till Sverige borde givetvis sitta av straffen i sina hemländer och inte på svenska anstalter
I kampen mot den ökade brottsligheten får politikerna inte snåla. Öppna upp plånboken och se till att det finns tillräckligt med fängelseplatser för dömda gängbrottslingar.
