Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Pontus Lundahl/TT

Karin Pihl: Har vi råd att inte stoppa gängen?

Gängbrottsligheten kostar samhället enorma summor. Att stoppa våldsutvecklingen blir dyrt. Men det kostar ännu mer att inte göra något, både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Oppositionen vill se hårdare tag mot gängvåldet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser att regeringens program mot den organiserade brottsligheten, som lades fram i höstas, är för mesigt. Det är i och för sig inget nytt. Debatten om det grova gängvåldet har följt samma mönster de senaste åren: oppositionen med Moderaterna i spetsen kräver hårdare tag, regeringen påpekar att straffen har skärpts för en rad brott, och Vänsterpartiet vill se förebyggande åtgärder. Så går debatten runt.

Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten, som Moderaterna nu kritiserar, är faktiskt inte dåligt. Det innehåller en rad bra förslag, inte minst de som riktar in sig mot unga kriminella. Centralt för att minska våldet är att stoppa nyrekryteringen till gängen. Därför är det bra att dra in straffrabatter för unga vuxna som begår grova brott och utöka antalet SIS-platser för unga som dömts till sluten ungdomsvård.

Men det finns en aspekt av hela frågan som tenderar att hamna i skymundan: Det kostar. Stora summor.

Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson kostar en skjutning, där en person skadas lätt och en allvarligt, 75 miljoner kronor under en 20-årsperiod. Det är inte bara rättsväsendet som kostar – utbetalningar från Försäkringskassan i form av exempelvis LSS-stöd som följd av allvarliga skador är inte gratis.

Brott kostar, och inte enbart i mänskligt lidande. Skärpta straff är bra och nödvändigt, men att häkta människor och hålla folk i fängelse är inte gratis. Dessutom har Kriminalvården länge varnat för överbeläggning både i häkten och i fängelser. Det behöver byggas ut. I fjol varnade myndigheten för ”akut platsbrist” och bad om mer pengar, vilket också skedde – 200 miljoner extra. Men det kommer att behövas mer framöver.

Målet med 10 000 fler poliser år 2024 kommer också att kosta – 32 miljarder kronor, konstaterade polismyndigheten när målet sattes.

Kriminalvården och Polisen och är inte ensamma om att behöva mer pengar. I våras krävde Domstolsverket höjt anslag med 628 miljoner kronor de kommande tre åren. ”Det är framför allt brottmålen vi ser en kraftig ökning av och vi bedömer att den är bestående”, sa Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket, till TT (29/2).

Förebyggande åtgärder, som att rusta upp skolor i utsatta områden med fler och bättre lärare, utöka socialtjänsten med fler medarbetare, och att städa upp otrygga och nedgångna utanförskapsområden, är inte heller gratis.

Det räcker inte att konstatera att det behövs strängare straff. Man måste ha en långsiktig plan för hur det ska gå till, och då spelar ekonomin en avgörande roll. Att dutta med extra anslag till de brottsbekämpande myndigheterna är inte nog.

Har vi råd? I coronakrisens spår ökar arbetslösheten i rekordfart, liksom statsskulden. Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten kommer att ligga på elva procent nästa år. Även om Sverige skulle klara sig bättre än andra länder som följd av mildare restriktioner kan exporten ta stryk på grund av sviktande efterfrågan i Europa. Kommunerna skriker efter pengar – det har de gjort i några år nu – och regionernas budgetunderskott ökar. Alla vill ha riktade statsstöd.

Arbetslösheten drabbar främst unga och utrikes födda. Det innebär ökad fattigdom i redan utsatta grupper. För de kriminella gängen innebär det bättre utsikter att rekrytera unga med bristande framtidshopp. Och ännu högre kostnader för samhället som konsekvens.

Men det måste få kosta. Alternativet, att inte ta tag i brottsligheten, är värre. Främst rent mänskligt, men också ekonomiskt.

Det högsta priset för brottsligheten är dock mänskligt lidande, rädsla och oro.