Turkiets president Erdoğan vill byta namn på landet. I stället för engelskans ”Turkey” ska även utlänningar använda det turkiska ”Türkiye”. Detta eftersom det senare namnet enligt presidenten bättre stämmer överens med landets kultur och värderingar (SVT 27/1). Dessutom är det olyckligt att Turkey också betyder ”kalkon” på engelska.
Men det är nog inte hela sanningen. Turkietexperten Paul Levin säger till SVT att bytet är ett sätt för Erdoğan att rentvätta landets varumärke och skifta uppmärksamheten från den misskötta ekonomin och det alltmer auktoritära styret.
Turkiet är dock inte det enda land som vill byta namn. På senare år har många tidningsläsare säkert reagerat på att Vitryssland numera kallas Belarus.
Egentligen är "Vitryssland" en direktöversättning av "Belarus" till svenska. ”Bela” betyder ”vit” eller ”klar”. ”Rus” syftar på folkslaget ruser, som var bosatta i Östeuropa för 1500 år sedan och antagligen kom från Sveriges östkust – närmare bestämt Roslagen. Även det finska namnet på Sverige, Ruotsi, har samma ursprung.
Orsaken till namnbytet har dock inget med betydelsen att göra utan är ett sätt att tydliggöra att Belarus inte är en del av Ryssland.
LÄS MER: Belarus frihetskamp berör hela Europa
Det finns fler exempel. 2018 bytte TT i samråd med Språkrådet officiellt ut ”Burma” mot ”Myanmar” som namn på det sydostasiatiska landet. I Myanmar har namnkonflikten funnits länge. Enligt Svenska Burmakommittén ansåg den styrande militärregimen att ”Burma”, som det kallades under den brittiska tiden, hade koloniala konnotationer.
Att markera avstånd från britterna är också bakgrunden till att Indiens största stad Bombay ett tag kallades för Mumbai. Det var den ”politiskt korrekta” benämningen på engelska, inte minst för att de indiska myndigheterna bytte namnet på 1990-talet.
Men nu har inställningen ändrats. Det har nämligen gått upp för omvärlden att det styrande hindunationalistiska partiet inte bara ville markera mot brittiska kolonialherrar utan också mot minoriteter i landet. För de Bombaybor som tillhör någon annan av de många religioner som finns i regionen är Bombay mer välkomnande.
Bombay-Mumbai-striden visar att det inte alltid är lätt att veta vad man ska kalla ett land eller en stad för att vara säker på att stå på den demokratiska sidan, vilket Indienkännaren Per J Andersson skrev om i Språktidningen för 12 år sedan.
I samma artikel intervjuade han Birgitta Lindgren från Språkrådet, som då uttryckte tveksamheter kring Myanmar. Militären, som åter tog makten i landet i fjol, förtrycker oppositionella och minoriteter. Att använda deras namn på landet kan eventuellt legitimera en odemokratisk stat, menade Birgitta Lindgren.
Att Nordkoreas officiella namn på svenska är Demokratiska Folkrepubliken Korea betyder inte att den svenska staten anser att landet är en demokrati. Och västvärlden kommer knappast ha överseende med Turkiets president Erdoğans kränkningar av mänskliga rättigheter bara för att Turkiet byter namn.
Språket påverkar hur vi uppfattar verkligheten. Men i dag har den insikten kanske gått lite väl långt. Vår tid tycks besatt av vad man kallar saker och ting, som att det vore det viktigaste.
När det gäller namn på länder är det trots allt ändå viktigare vad som pågår i ett land än vad vi kallar det. Risken är stor att namnfrågor skymmer det mer väsentliga.
LÄS MER: Så sålde Tyskland ut Europa till Ryssland
