Tyskland kommer att förstärka sitt försvar med 100 miljarder euro under 2022. Dessutom kommer landet att lägga två procent av BNP på försvarsutgifter de kommande åren. Det meddelade förbundskansler Olaf Scholz på söndagen.
Det innebär en kraftig omsvängning. Två procent av BNP till försvaret är den siffra Nato kräver, men som de flesta Natoländer inte lever upp till, vilket USA ofta kritiserar sina samarbetsländer för. Att Tyskland väljer att skala upp kraftigt är positivt och det är troligt att fler Natoländer följer efter.
Rysslands invasion av Ukraina har drastiskt förändrat det europeiska säkerhetsläget. Den ryska imperialismen som Vladimir Putin ger uttryck för genom talet om ”Rysslands intressesfär” måste helt enkelt mötas med en militär upprustning i Europa. Att det är så är beklagligt. Alla hade önskat att se en annan utveckling, inte kastas tillbaka till 1900-talets kalla krig, men nu är det den verklighet som Putin har skapat.
Trots att Sverige inte är ett Natoland måste vi ta vårt ansvar för säkerheten i Europa, något som också gäller Finland.
LÄS MER: Nu behöver det ukrainska folket vår solidaritet
Inte för att det på något sätt är troligt att Ryssland skulle attackera något Natoland eller samarbetsländerna Sverige och Finland. USA och Nato är överlägset Ryssland, militärt men också ekonomiskt, och krig är dyrt.
Det är denna styrka som garanterar fred, och som Sverige måste vara en del av. Fredsaktivister har fel när de tror att god militär kapacitet i väst ökar risken för krig i Europa. Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé, skrev en dryg vecka innan Ryssland invaderade Ukraina: ”… Avgörande är att den kanske viktigaste pacifistiska motståndshandlingen är att vägra spela med i krigshetsen” (Dagens Arena 16/2).
Men det är precis tvärtom. Det är grundläggande psykologi, inte bara för stater utan för alla levande varelser: du ger dig inte på någon som du vet är starkare än du. Ingen startar ett krig med vetskapen om att man kommer att förlora. Ju starkare försvar vi har, desto större är chansen att vi slipper använda det.
Därför är det viktigt att Sverige och Finland, som inte är medlemmar i Nato, inte utgör ett säkerhetspolitiskt vakuum i norra Europa. Sverige måste bygga upp ett modernt, starkt och allsidigt försvar. Syftet är att skapa en tröskel för angripare.
De senaste åren har det varit politiskt samförstånd kring att återuppbygga den svenska försvarsmakten efter 1990- och 2000-talens svältår. Försvarsbeslutet som riksdagen fattade 2020 innebär en upprustning av den svenska försvarskapaciteten. Armén förstärks i hela landet. På Gotland ska den militära verksamheten fortsätta att växa sedan regementet återinfördes på ön. Antal ubåtar ska utökas från fyra till fem, korvetter utrustas med luftvärnsrobotar – en smärre skandal att man snålade in på det när de byggdes – och Västkusten får en ny amfibiebataljon. Bland annat.
Allt detta är bra, men det behövs mer. Vi är långt ifrån ett heltäckande försvar. Dessutom är civilförsvaret ännu underdimensionerat.
En avgörande fråga är dock hur det ska finansieras. Försvarsbeslutet 2020 var kraftigt underfinansierat. Politikerna ville inte betala för det de ville ha. Det duger inte, och det duger inte heller att dutta med pengar allt eftersom.
Nästa försvarsbeslut, för perioden 2026-2030, måste innehålla en tydlig finansieringsplan och beslutet måste tidigareläggas. Låna om det behövs. Sverige har låg statsskuld och kan låna billigt.
Utöver detta måste samarbetet med övriga Norden och Europa, inte minst Finland, fortsätta – något som Peter Hultqvist gjort utmärkt. Socialdemokraterna måste också på allvar fundera över den så kallade neutralitetspolitiken och ett svenskt Natomedlemskap. Alla vet att Sverige inte är ett neutralt land. Inte ens Socialdemokraterna själva tror det.
LÄS MER: Detta kan du göra för att stödja Ukraina
LÄS MER: Ett avskyvärt överfall!
