Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Naomi Abramowicz: Därför borde du också avsky den allmänna löneavgiften

Få svenskar vet hur mycket skatt de egentligen betalar. Klart att politikerna drar nytta av detta.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Det finns en skatt som du kanske inte visste om att du betalade, månad efter månad och år efter år: den allmänna löneavgiften. Som om inte Sveriges skyhöga inkomstskatter var nog, har den som förvärvsarbetar det tveksamma nöjet att betala ytterligare en skatt på arbete.

Den allmänna löneavgiften ingår i arbetsgivaravgiften, som för de allra flesta utgör ett påslag på 31,42 procent på lönen. Det är också den enskilt största posten. Men medan övriga delar går till olika former av socialförsäkringsförmåner ­– som pension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring – är den en renodlad skatt. Till skillnad från många andra skatter har den allmänna löneavgiften, som uppgår till 11,62 procentenheter av arbetsgivaravgiften, den fiffiga egenheten att den inte syns eftersom den bakas in i arbetsgivaravgiften – som ändå är närmast osynlig för alla som inte är egenföretagare.

Flera undersökningar, däribland från SNS konjunkturråd och Svenskt näringsliv, visar att svenska folket har usel koll på hur mycket pengar som går till arbetsgivaravgiften. Att de inte känner till dess beståndsdelar eller fördelningen dem emellan, är ingen långtgående slutsats. Med andra ord är det fritt fram för politiker att justera den allmänna löneavgiften uppåt vid behov, utan väljarnas vetskap och utan att behöva ställas till svars för det. Det är bara att öka procentsatserna, vilket är precis vad som har skett i det fördolda.

LÄS MER: Syna myten om grön skatteväxling

De senaste 20 åren har den allmänna löneavgiften nämligen stigit rejält. Enligt Företagarnas rapport ”Vad får jag för pengarna?” har inbetalningarna till den allmänna löneavgiften mer än tredubblats från 1998 till 2018. Under samma period har inbetalningarna till staten ökat från 60,5 miljarder kronor till hela 192 miljarder kronor.

Den var givetvis ett socialdemokratiskt påhitt från början. Den infördes av den dåvarande finansministern Göran Persson 1994 för att finansiera Sveriges EU-medlemskap. Men numera har den ingen som helst koppling till Sveriges medlemskap i EU. Till en början uppgick den enbart till 1,5 procent, nu rör det sig alltså om drygt elva procent. Den allmänna löneavgiftens utveckling visar att skattebetalare alltid förlorar på att skatter osynliggörs, medan det bara är att gratulera politikerna som kan fortsätta pungslå väljare på pengar utan att ens behöva förklara sig.

Det är också värt att minnas hur det gick till när den allmänna löneavgiften infördes med tanke på diskussionerna om en svensk beredskapsskatt. Tidigare i år sa finansminister Mikael Damberg (S) att han inte uteslöt en beredskapsskatt där svenskarna skulle ”bidra efter förmåga”, något som låter misstänkt mycket som en skatt baserad på inkomst. Då bör man komma ihåg två saker: att svenskar redan betalar mer skatt än de tror, och att det är betydligt lättare att införa skatter än att bli av med dem.

Det sista som svenska skattebetalare behöver är ytterligare en skatt på arbete. Låt oss i stället försöka sänka dem som vi redan dras med. Börja med den allmänna löneavgiften.

LÄS MER: Bantade bidrag bättre än beredskapsskatt

LÄS MER: Låt varje skattebetalare få reda på vart pengarna går