I går var det lucia. Det är en högtid som har långa anor i Sverige och som sticker ut eftersom man firar ett helgon, vilket inte är särskilt vanligt i protestantiska länder.
Det är för de flesta av oss en fin tradition med sång och lussebullar. Men som med alla andra traditioner har lucia blivit föremål för debatt i det som kallas kulturkriget. Lucia är ett perfekt slagfält eftersom traditionen innehåller allt: får pojkar vara lucia, varför måste den ”normsnygga” tjejen alltid bli vald, är det rasistiskt med pepparkaksgubbar och är det inte kränkande att över huvud taget fira – tänk på alla icke-kristna svenskar?
Lucia är inte den enda traditionen som ifrågasätts. Tanken att man ska önska ”god helg” i stället för god jul har så smått fått fäste i Sverige, åtminstone bland delar av kultureliten. I Dagens Nyheter (16/12 2020) kunde man i fjol läsa om varför det är bra att byta ut hälsningsfrasen. Några argument som framfördes var att det bidrar till inkludering och att det är en anpassning till ett internationellt språkbruk.
För några veckor sedan beslutade också EU-kommissionen om att man ska säga just ”god helg” i stället för god jul i sin kommunikation, just för att vara inkluderande. Något som påve Franciskus reagerat mot och jämfört med fascistiska idéer, och som högerpolitiker i Europa blivit arga över. EU fick backa från rekommendationen (Guardian 30/11).
Både idén att man ska byta ut "god jul" och debatten om att det skulle vara ett hot mot kristendomen är en import av ett amerikanskt fenomen. I USA pågår sedan några år tillbaka ”war on Christmas”, krig mot julen. Det anser åtminstone den kristna högern som slår tillbaka mot trenden att säga ”happy holidays” i stället för ”merry Christmas”.
Att gasta om fascism och att julen är hotad är löjligt. Julen kommer inte att förbjudas, varken i Amerika eller Europa. Även om EU skulle hälsat ”god helg” i stället för god jul skulle vi fortfarande äta julskinka, gå i kyrkan och plågas av ”Last Christmas” från högtalarna i var och varannan butik.
Men det finns ändå någonting skevt med själva idén att byta ut språket. Precis som med idén att byta ut ordet ”kvinna” mot ”födande person” finns det något missriktat i tanken att det är mer inkluderande att säga god helg i stället för god jul. Det är idén om att samhället kan vara ”neutralt”, att policydokument från EU om hur man ska prata skulle kunna ersätta kulturella och religiösa traditioner, vilket avslöjar en illiberal syn på samhället.
Man kan förvisso förstå tanken: Vi får ett mer inkluderande samhälle om vi inte förutsätter att en främling är ungefär som en själv, det vill säga firar jul. Vi kan inte önska en främling god jul, eftersom han eller hon kanske inte firar, och därför kan känna sig utanför.
Så är logiken. Men det skulle kunna få en rakt motsatt effekt.
LÄS MER: Det toleranta Sverige är en myt
Idén bakom ”god helg” bygger på två felaktiga antaganden. Det ena är att människor ur minoritetsgrupper skulle vara oerhört lättkränkta. Att en icke-kristen som får en hjärtlig hälsning om ”god jul” eller en inbjudan till ett adventsfika skulle känna sig förnärmad.
Men vem gör det? Hur skulle man som tillhörande det kulturkristna majoritetssamhället reagera om en jude eller muslim bjöd in till ett högtidsfirande och önskade ”g'mar chatima tova” eller ”eīd mubārak”? Skulle man bli rasande? Anse att ens religionsfrihet är kränkt? Tolka inbjudan som en förolämpning?
Nej, det skulle nog väldigt få göra. Precis som i debatten om skolavslutningar i kyrkan är det de självutnämnda toleransriddarna och de fanatiska ateisterna som kräver förändring, inte vanliga judar och muslimer.
Det andra felaktiga antagandet är att samhället blir mer inkluderande om vi skalar bort traditioner i språket. För det första finns ju traditionerna kvar, även om vi byter namn på hälsningsfraserna. För det andra finns det ju inget att inkluderas i om vi låtsas som att de gemensamma traditionerna inte spelar roll.
Syftet med det kroppslösa ”god helg” och liknande är att signalera att här är alla välkomna. Men det kan lika väl uppfattas som det motsatta av den som nyspråket är tänkt att värna: "Vi förväntar oss inte att du ska bli en av oss och delta i våra traditioner", vilket ligger ganska nära "du är inte välkommen".
Det är samma sak som med flaggviftande på nationaldagen. Det är lättillgängligt. Alla kan delta. Till skillnad mot vad som ofta påstås är det symboliska – fraser, flaggor, mat, sånger, fåniga danser – ett enkelt sätt att bli en del av en nationell gemenskap.
LÄS MER: Det är varken slöjan eller runan som är problemet
LÄS MER: Slöjförbud är inte svaret
