Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Skolverket menar att ett slöjförbud strider mot religionsfriheten.  Bild: Stina Stjernkvist/TT
Skolverket menar att ett slöjförbud strider mot religionsfriheten. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Håkan Boström: Slöjförbud är inte svaret

Att ett slöjförbud skulle förbättra integrationen eller vara effektivt mot hedersförtryck återstår att bevisa. Inte mycket talar för det. Barn bör inte heller bli ett slagträ i en generell debatt om islams ställning i Sverige.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Skolverket meddelade under måndagen att ett generellt förbud för skolelever att bära slöja skulle strida mot religions- och yttrandefriheten. Det var väntat. Skolverket kom fram till samma slutsats sist man tittade på frågan, för åtta år sedan. Därmed lär det bli stopp för planerna på sådana förbud i ett par skånska kommuner. Både Skurup och Staffanstorp har fattat sådana beslut.

Vad gäller ansiktstäckande slöjor borde frågan vara enkel. Det är ett rimligt krav att man visar sitt ansikte i skolan, liksom på andra arbetsplatser, ja faktiskt också i offentligheten. Vad gäller den vanliga slöjan är det inte alls lika enkelt.

Förespråkarna av ett slöjförbud ser slöjan som ett uttryck för förtryck. De menar i praktiken att staten aktivt ska motverka de konservativa muslimska värderingar som en slöja på ett barn symboliserar.

Men många ungdomar bär slöja frivilligt och ser den snarare som en kulturell symbol. Det är inte alls säkert att ett förbud skulle vara ett effektivt sätt att komma åt till exempel hedersvåld - som snarare har sin grund i traditionellt klantänkande än i religion. Ett ställningstagande mot slöja på ungdomar skulle också bli ett ställningstagande mot vuxna som bär slöja, eftersom man pekar ut den som förtryckande.

Man kan förstås ifrågasätta vilken möjlighet barn har att ta ett självständigt beslut i en sådan här fråga. Staffanstorps slöjförbud är bara tänkt att gälla upp till sjätte klass, vilket är en rimligare gränsdragning än att låta de omfatta hela grundskolan. Men när det gäller de yngre barnen blir istället frågan vilka befogenheter staten kan ta sig gentemot barnets familj.

Givetvis har skola och socialtjänst ett ansvar att se till att barn inte far illa. Men här handlar det om en symbol, och familjer har rätt att ha värderingar som inte delas av majoriteten. Ett generellt krav på skoluniform vore ett betydligt mindre problem än att staten, i form av skolan, pekar ut viss klädsel som olämplig (utöver enkla anständighetskrav).

Den som menar att ett slöjförbud skulle förbättra integrationen har också en hel del att bevisa. Enligt ett reportage i Kvällsposten (17/2) har antalet ungdomar som bär slöja ökat markant sedan förbudet klubbades igenom i fullmäktige. I de fall där det förekommer hedersförtryck är ett slöjförbud troligen ett väldigt trubbigt instrument. Frankrike, som sedan länge har förbud mot religiösa symboler i skolan, är knappast ett föredöme ur integrationshänseende.

Frågan om slöjförbud handlar nog i grunden om synen på islams roll i Sverige. Det är en diskussion som bör föras. Inte minst då kunskapen och erfarenheterna av denna religion är begränsade hos många. Men gör inte barnen till slagträ i en debatt som egentligen handlar om något annat.