Villalivet. En dröm för många.
Villalivet. En dröm för många. Bild: JESSICA GOW / TT

Bo i vanlig villa – något allt färre har råd med

Många vanliga medelklassfamiljer har inte råd med småhus. Det innebär en stor välfärdsförsämring för många.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Coronapandemin har gjort att fler tagit steget och skaffat sig en större bostad. Lägenheten känns trång när båda föräldrarna arbetar hemifrån.

När man inte kan resa och ägnar större delen av tiden hemma inser många att det är trevligt att ha ett eget litet hus tillhörande trädgård.

Priserna på småhus och villor har därför rusat. Bara i Göteborg har priserna för villor gått upp med 22,6 procent på ett år, rapporterade GP på torsdagen. Det är en brantare prisökning jämfört med Stockholm och Malmö.

Mäklaren David Lundgren säger till GP att ökningen främst beror på två saker. Dels vill folk lägga mer pengar på boendet nu när det inte är möjligt att gå på restaurang eller resa utomlands. Dels är utbudet oerhört begränsat. Det finns helt enkelt för få villor och för många som vill bo i dem. Det driver upp priserna.

ANNONS

Utgångspriset för en 30-talsvilla på 160 kvadratmeter i Bräcke på Hisingen ligger nu på långt över sex miljoner kronor. Det är hus som ursprungligen byggdes åt och av vanliga arbetare och deras familjer genom den så kallade egnahemsrörelsen.

I dag har det blivit ett lyxboende, något som många vanliga medelklassfamiljer inte ens kan drömma om.

LÄS MER: Varför lämnar så många Göteborg?

På 1970-talet byggdes fler småhus än flerfamiljshus (SCB). Sedan vände trenden. Andelen småhus av den totala nybyggnationen kom att ligga strax under andelen lägenheter. Men i slutet av 00-talet hände något. Andelen småhus sjönk tillbaka ytterligare. Flerfamiljshus byggdes i snabb takt medan ökningen av villor i praktiken stannade av.

Så har det fortsatt. I år slogs något slags rekord: Byggandet av småhus är det lägsta på 100 år (SVT 4/5).

Från 1960- till 1980-talet subventionerades villabyggandet genom garanterade räntor till enskilda. De senaste decennierna har politikerna i stället prioriterat flerfamiljshus. Det är mer markeffektivt och dessutom billigare.

Problemet är bara att folk hellre vill bo i villa. Enligt SCB bor 43 procent i småhus. Tre av fyra svenskar skulle dock helst vilja göra det, enligt en mätning från Trä- och möbelföretagen.

ANNONS

Det märks i Göteborgsområdet – på priserna, och på utflyttningen av barnfamiljer som är stor.

Folk flyttar till Kungsbacka, Kungsälv och Lerum. Och detta är knappast några nyheter. Redan för tio år sedan konstaterade kommunen i en rapport att bostadsbeståndet är den främsta orsaken bakom flyttvågen.

Politikerna i Göteborgs stad har nu lovat att det ska byggas fler småhus. Att personer i arbetsför ålder med inkomster som genererar skattemedel flyttar är inte bra för den kommunala ekonomin. 50 000 fler ska få bo i småhus, och det byggs med just det uttalade syftet att hålla kvar barnfamiljerna.

"Vi kan sätta fart på mycket mer byggnation, framför allt sådan byggnation som kan hålla kvar barnfamiljer och skattebetalare", sa Martin Wannholt (D), till GP i mars.

Men det tar tid. Förutom själva husen måste kollektivtrafik och offentlig service garanteras. Priserna på villor lär med andra ord fortsätta att ligga på en mycket hög nivå en lång tid framöver.

Många som kanske själva vuxit upp i villa och vill att de egna barnen ska få en gräsmatta att leka på kommer inte att ha råd.

LÄS MER: Bostadsmarknaden bör regleras på lokal nivå – inte nationell

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS