Fram till år 2050 ska Göteborg bli hem för ytterligare en kvarts miljon människor. Det innebär ungefär 120 000 nya bostäder. Till största del ska tillväxten sker genom att befintliga delar av Göteborg förtätas. Men samtidigt pekas ett antal nya områden ut, där småhusbebyggelse kan planeras på sikt.
LÄS MER:Fortsatt tryck på villor i Göteborg – priserna rusar
Göteborgs kommun håller nu på att ta fram en ny översiktsplan. Det är det övergripande dokumentet som i stora drag anger hur staden ska utvecklas över tid. I planen pekas områden väster om Kärra, i Torslanda, vid Nya Hovås, i Björlanda, Säve och Gunnilse ut som tänkbara kommande småhusområden. Pandemin har förstärkt det behovet, menar byggnadsnämndens ordförande Hampus Magnusson (M).
– Det är en tydlig trend i och med corona, med en enorm efterfrågan på småhus som vi i dag inte lever upp till i Göteborg, säger han.
Fler områden pekas ut
Samtidigt finns det andra markområden som staden velat spara och eventuellt använda för bostäder på längre sikt. Men efter att M, L, S och D gjort gemensam sak pekas tre sådana områden i Björlanda och Säve också ut som områden där småhusområden kan byggas. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var emot beslutet.
– Det är inte för att vi missunnar göteborgarna att bo i småhus. Problemet är när man öppnar upp sådana här nya områden att det blir svårt och dyrt att försörja med kollektivtrafik. Det riskerar att öka bilismen oerhört. Det är ett klimatproblem och ett stadsbyggnadsproblem, säger Johan Zandin (V).
LÄS MER:Därför kommer det byggas fler radhus och villor i Göteborg framöver
I översiktsplanen delas Göteborg in i tre områden: innerstaden, mellanstaden och ytterstaden. När befolkningen väntas öka är det i huvudsak i innerstaden och mellanstaden som befolkningstillväxten ska ske. Annars riskerar bland annat resandet öka på ett sätt som vägnät och kollektivtrafik på sikt inte kommer att ha kapacitet för.
– Det är oerhört mycket mer effektivt att bygga runt de stråk som redan finns, till exempel vid Dag Hammarskjöldsleden. Att öppna upp de här områdena kan bli oerhört dyrt och krångligt. Vi tycker att de andra partierna tar sig vatten över huvudet, säger Johan Zandin.
Familjeflykten till kranskommuner
En av de övergripande anledningarna till att fler områden öppnas upp för småhus är för att undvika att främst unga vuxna lämnar Göteborg när de bildar familj. Att den trenden existerar står klart men i vilken omfattning det påverkar kommunen finns det oenighet om. Miljöpartiets Adam Wojciechowski menar att familjeflyktens effekter överskattas.
– Den diskussionen tycker jag är kraftigt överdriven. Det finns glesbygdskommuner som har stora problem med vikande skattekraft men Göteborg tillhör inte dem, säger han.
LÄS MER:Avtal tecknat om 20 000 bostäder i Frölunda-Högsbo
Översiktsplanen ska också verka för att innerstaden växer över älven, genom nya förbindelser som broar eller tunnlar. Dessutom är tanken att skapa nya ”strategiska tyngdpunkter” för att avlasta Göteborgs innerstad. Tre sådana platser har identifierats, Gamlestan, Angereds centrum och Frölunda torg. Målet är en stad som är ”nära, sammanhållen och robust”, enligt Anna Olsson projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadskontoret.
– För att staden ska kunna fortsätta växa behöver vi sprida det utbud finns i centrala delar av staden till fler platser, säger hon.
Byggnadsnämnden har beslutat att låta Göteborgs översiktsplan gå ut på granskning. Det är det sista steget innan den kan antas.
LÄS MER:Så ska flykten av barnfamiljer stoppas – helt nya områden kan byggas
