På 1970-talet blev svenska kvinnor fria eftersom de kom ut på arbetsmarknaden. Före dess hade kvinnor tvingats vara hemmafruar och förvägrats arbete. Ungefär så brukar modern svensk kvinnohistoria beskrivas.
Det är dock en inte helt sanningsenlig bild. För det första var det bara en kort period under rekordåren på 1950- och 60-talen som normalfamiljen hade råd att bara ha en försörjare. För det andra var ett centralt syfte med att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden att generera arbetskraft till den växande offentliga sektorn.
Men tanken hänger kvar, att en viktig aspekt av kvinnors frihet ligger i hur mycket de arbetar. Det är bakgrunden till förslag om exempelvis kvoterad föräldraförsäkring där syftet är att kvinnor ska gå tillbaka till jobbet snabbare efter att de fött barn.
Vad som sällan diskuteras är dock hur friheten för kvinnor faktiskt ser ut på arbetsplatsen. Antagandet att upplevelsen av självständighet ökar bara för att man arbetar mer tar inte hänsyn till att många kvinnor upplever maktlöshet på jobbet.
Sjukskrivning av stressrelaterade sjukdomar ökar kraftigt, rapporterade GP på onsdagen. På ett decennium har antalet sjukskrivna för stress ökat från 6 700 personer till 33 600. 80 procent av dessa är kvinnor.
Lisa Björk som är doktor i arbetsvetenskap säger till GP att det inte finns någon skillnad i sjukskrivningstal mellan män och kvinnor inom samma yrken. Förklaringen är att kvinnor i högre utsträckning är anställda i välfärden.
LÄS MER: Hemtjänstpersonalen behandlas som robotar
Till stor del handlar det om att sjuksköterskor, lärare och undersköterskor inte har makt över sin arbetsmiljö. 30 år av stressforskning har visat att bristande kontroll över den egna arbetssituationen är en avgörande förklaring till stress på jobbet. Den som inte har möjlighet att påverka sin arbetsdag upplever maktlöshet, och därmed stress.
Inom offentlig sektor har de anställdas handlingsutrymme stadigt minskat. Det hänger ihop med ökad administrativ styrning. Ta hemtjänsten i Göteborg som exempel. För några år sedan installerades en app i personalens telefoner. Syftet var att effektivisera verksamheten. Men resultatet blev att stressen ökade. Varje minut övervakas, och de anställda måste checka in och ut vid varje besök för att chefer och administratörer ska kunna kontrollera vad personalen gör, i detalj.
Liknande problem finns inom sjukvården. En studie från Karolinska institutet visar att 70 till 80 procent av sjuksköterskorna uppger att de fysiska, emotionella och kognitiva kraven är höga, samtidigt som möjligheten att påverka arbetssituationen är låg.
Illa är det också för lärarna. 75 procent uppger att arbetsbördan är tung och en majoritet angav att hög administrativ arbetsbelastning var det främsta skälet (Skolvärlden 4/5). Det handlar inte minst om att sitta timme efter timme med dokumentation och inrapportering i olika datasystem.
För att uppnå jämlikhet mellan könen räcker det inte att kvinnor har en egen inkomst. Makten över arbetssituationen för anställda i offentlig sektor måste förbättras. Respekten för yrkeskunskaperna måste öka, kraven på konstant utvärdering minska. Som det är nu klingar argumentet att kvinnor måste förvärvsarbeta mer för att bli mer självständiga tämligen falskt.
LÄS MER: Hur NPM dödade arbetsglädjen samt gjorde oss ofria och lydiga
LÄS MER: Äldreomsorgen har gjorts till en parodi på näringslivet
