Schengensamarbetet har tagit stryk under pandemin. Den europeiska passunionen mellan 26 länder, som gör det möjligt för människor att resa över gränserna utan att behöva passera ID-kontroller, har satts på paus under coronapandemin.
Nu vill EU-kommissionen rädda den fria rörligheten genom en plan för ökat samarbete (TT 3/6). Kommissionen vill också utvidga passunionen till att omfatta de EU-medlemsländer som i dag inte är medlemmar. Dit hör Kroatien, Bulgarien och Rumänien.
I dag måste personer som reser mellan Schengenområdet och dessa länder visa pass. Då länderna är medlemmar i EU är det möjligt för medborgare att vistas i andra EU-länder i 90 dagar utan särskilt tillstånd. Men om kommissionens plan blir verklighet kommer medborgare i Rumänien, Bulgarien och Kroatien att kunna resa in i exempelvis Sverige betydligt lättare. Precis som exempelvis en svensk kan resa mellan Sverige och Tyskland som om det vore en inrikesresa.
LÄS MER: Stöldligorna vet när du är ensam hemma
Det är en dålig idé att släppa in de tre länderna i Schengenområdet, möjligen med undantag för Kroatien. Schengen har många fördelar – det är enkelt och smidigt att resa. Men de öppna gränserna hjälper också kriminella att ta sig mellan länderna ostört.
Redan i dag är det relativt enkelt för internationella stöldligor att ta sig till Sverige för att begå brott. Ligorna står för hälften av alla bostadsinbrott i Sverige enligt Polisen. Många av dessa kriminella organisationer har sin bas i sydöstra Europa, inte minst Rumänien och Bulgarien.
De kriminella stjäl värdesaker från äldre människors hem. Andra ligor riktar in sig på att stjäla båtmotorer, jordbruksmaskiner och bilar.
Även personrån och bedrägerier tillhör verksamheten. 2018 dömdes en rumänsk liga för att ha utsatt ett hundratal äldre personer. När en äldre dam eller herre handlar i mataffären ser de till att snappa upp pinkoden till bankkortet. Sedan stjäl de plånboken.
Tillvägagångssättet är inte unikt, sa Polisen om fallet (GT 7/11 2019).
LÄS MER: Därför har Macron rätt om EU:s gränser
De kriminella nätverken ger sig inte enbart på svenska pensionärer. Fattiga personer från hemländerna är också offer. 2018 dömdes sju personer till fängelse i vad som beskrivs som det största fallet av människohandel i Sverige. Ligan hade vilselett fattiga bulgarer att resa hit för att tigga. De blev lurade, utnyttjade och i vissa fall misshandlade. En gravid kvinna blev slagen så svårt att hon fick missfall (Expressen 19/12 2018).
Ligorna ägnar sig också åt koppleri. Tidigare i våras lyckades polisen knäcka en stor prostitutionshärva. Uppmärksam personal på Skavsta flygplats misstänkte att kvinnor som kom med plan från Rumänien var offer för människohandel. Enligt åklagaren ska de åtalade hallickarna tjänat bra med pengar på att sälja kvinnorna (Aftonbladet 16/5).
Att låta Rumänien och Bulgarien bli medlemmar i Schengensamarbetet är en present till dessa ligor eftersom det innebär att gränskontrollerna helt slopas. Hallicken behöver då inte ens visa pass, han kan ta sig in i landet som vilken turist som helst, även om han är efterlyst. Inte heller kan gränspolisen ha kontroll över vilka utländska medborgare som rest in i Sverige.
Schengensamarbetet har många fördelar. Att svenskar kan resa till Tyskland på semester utan att behöva stå i en lång kö till passkontrollen är uppskattat.
Men ibland måste man väga för- och nackdelar mot varandra. Vad är viktigast – att förhindra kriminella ligor från att råna äldre, tvinga fattiga människor att tigga och att sälja kvinnor för sexuella ändamål, eller att behöva stå lite i kö i passkontrollen på Bulgarienresan?
