Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Låt vårdpersonalen lägga tid på att möta patienter. Bild: isabell Höjman/TT
Låt vårdpersonalen lägga tid på att möta patienter. Bild: isabell Höjman/TT

Karin Pihl: Ännu en vårdbyråkrat botar inga sjukdomar

Byråkratin sväller och läkarna går på knäna. Den administrativa bördan måste minska så att personalen får mer tid åt kärnuppgifterna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I takt med att coronasmittan fortfarande ligger på en hög nivå blir situationen på landets sjukhus än värre. Vårdplatssituationen på Sahlgrenska universitetssjukhuset är ”kaotisk och förfärlig”, larmar sjukhusets operativa chef Anna Elander (GP 6/2). Smitta bland personal och karantänsregler leder till personalbrist. Inflödet av patienter med covid-19 är fortsatt högt.

Läget är så kritiskt att den mesta planerade vården är inställd. Endast det som är akut genomförs. Dessutom är det svårt att rekrytera ny personal till sjukhuset, vilket ytterligare förvärrar situationen.

Västra Götaland är på inget sätt unikt. Över hela landet växer vårdköerna, som var långa redan innan pandemin slog till.

Orsakerna till problemen i vården är många. En av dem är att läkare och sjuksköterskor lägger en stor del av sin arbetstid på dokumentation, möten, schemaläggning, att skriva intyg till Försäkringskassan och att skicka e-post. Alltså sådant som inte är direkt patientarbete.

Tidsslöseriet bekräftas i flera studier. En avhandling från Linköpings universitet som undersökt arbetstiden på elva vårdcentraler kom fram till att endast 37 procent av tiden gick till patientarbete. Resten ägnades åt administration (Vårdfokus 16/5 2019).

En annan studie från konsultbolaget McKinsey konstaterar att svenska läkare oavsett arbetsgivare och specialitet i snitt lägger en femtedel av sin arbetstid på administration och dokumentation. I det ingår uppgifter som att boka resor, städa lunchrum och inte minst arbeta med krångliga IT-system (Läkartidningen 3/7 2019).

LÄS MER: Myten om neddragningarna på sjukhus

Samtidigt har den administrativa personalen i vården gått om antalet läkare. En granskning av SvD (16/11) visar att byråkratin i vården ökat explosionsartat det senaste decenniet. Sedan 2008 har andelen handläggare blivit 84 procent fler i Sverige. Samtidigt har läkarna bara blivit 31 procent fler och sjuksköterskorna 7–8 procent fler.

Värst är det i region Stockholm där byråkraterna står för 62 procent av personalökningen. Västra Götalandsregionen tillhör de regioner med den måttfullaste ökningen, 23 procent, av administrativ personal. Det finns alltså en anledning att titta på Stockholm för att se hur man inte ska göra.

Anledningen till att den explosionsartade utbyggnaden av administratörer kunnat ske samtidigt som sjukvårdspersonalens pappersbörda inte lättat är att byråkraterna inte arbetar direkt i sjukvården. I stället arbetar de med den övergripande styrningen. Att det är värst i Stockholm beror till stor del på att en så stor andel av vården där är privatiserad. Fler privata alternativ kräver en större administrativ apparat. Vårdgivarna ska granskas och det ska tecknas avtal. De privata vårdgivarna måste å sin sida lägga tid på att möta regionens krav på kvalitetsdokumentation.

Andra uppgifter som kräver byråkrati är extern kommunikation och ”PR-arbete” och dokumentation för olika kvalitetsregister till staten.

Västra Götaland har infört ett anställningsstopp för administratörer förra året. Det är bra. Nu borde arbetet handla om att effektivisera den byråkrati som finns. Varför inte låta en del av dem som nu arbetar med icke-patientnära administration gå en grundläggande medicinsk utbildning och arbeta som läkarsekreterare? Ett visst mått av journalföring och administrativa uppgifter kommer alltid att ingå i både läkar- och sjuksköterskeyrket. Men sekreterare och annan personal kan avlasta en hel del. Utöver det måste sådant som krångliga och föråldrade IT-system förändras.

Läget i vården är kritiskt på grund av coronapandemin som fortfarande pågår. Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer förhoppningsvis immunitet i befolkningen leda till att pandemin klingar av. Men de strukturella problemen i vården kommer att bestå. Det finns ingen anledning att vänta med det reformarbete som krävs för att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerheten.

LÄS MER: Skapa förutsättningar för kunskapsbaserad äldrevård

LÄS MER: Ge vårdens slitvargar bättre betalt