Recension: ”Euphoria” på Borås stadsteater

I ”Euphoria” utforskar fem cirkusartister, tillika barndomsvänner, den livgivande leken. Sandra Grehn har sett en överraskande, rolig och energirik föreställning som lämnar publiken varm och med hopp om kollektivets kraft.

ANNONS
|

Scenografin leder tankarna till ett skepp och består bland annat av en hög mast som hålls på plats med hjälp av två stora stenar och ett piano. Det äldre paret som sitter bredvid mig har aldrig tidigare varit på nycirkus men menar att ”man måste ju testa på nya saker ibland”. Och det är precis vad LONE Company gör. De har gett sig hän i nycirkusleken och överraskar i en scenkonstform som på senare år alltmer omfamnat humorn.

Här samverkar inte bara kropparna med material, vågor och vind – utan blir också stundtals dessa element. Publikkontakten är självklar från första stund. Ett mänskligt fyrljus på enhjuling (Ambroise Donnier) blinkar ut sin position och därefter gästas vi av en halv sjöstjärna som ömsar skinn och klättrar upp i masten. Det är gruppakrobatik på utmattningens gräns, en rolig sjungande sjöjungfru (Mahé Nithard) som hatar mänskligheten och stundtals nära samarbete på hög höjd – precis som det kan bli när fem nära vänner utmanar varandra.

ANNONS

Det är en scen som berättar så hjärtskärande mycket om både cirkusens och samhällets genusnormer.

I en scen är undermannen Xavier Mermods pepp så stark att han inte vill sluta studsa iväg andra från golvet när han blir lämnad ensam. Istället vänder han sig likt den förtvivlade matadoren i Ferdinand till publiken för att locka fram någon att fortsätta leka med. Han får inget napp men istället ikläds han en paljettklänning och står precis som Dotter i Melodifestivalen och glittrar lyckligt. Det är en scen som berättar så hjärtskärande mycket om både cirkusens och samhällets genusnormer.

Mahé Nithards, Patricia Minders, Rémi De Carvalhos och Xavier Mermods spänstiga, roliga och välkoreograferade akrobatik imponerar och musiken (Ambroise Donnier, Lars Bomanson, Françoise Fognini) spänner mellan klassiskt piano och dunkande klubb-beat. Det är faktiskt underbart. Precis som föreställningens namn utlovar är detta nycirkus som bjuder in publiken till en bubblig känsla av att vara levande. Behöver du hopp? Allt som behövs är ”Euphoria”. Och kanske en vän att gå med.

Läs fler recensioner på GP Kultur:

LÄS MER:Recension: ”Nuckan” på Folkteatern

LÄS MER:Recension: ”Backanterna” på Borås Stadsteater

LÄS MER:Recension: ”Shima is a punkrocker” på Stora teatern

LÄS MER:Recension: ”Ett drömspel” på Folkteatern

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS