Tänk dig att du befinner dig på gymmet. Efter månader av vånda har du äntligen släpat dig dit för att, vad vet jag, bli av med julmaten och konsekvensen av ditt nya intresse “brynt smör”. Plötsligt kommer Arnold Schwarzenegger fram. Han har något djuriskt i blicken när han frågar dig vad du egentligen håller på med. Du, som just stiftat bekantskap med en maskin kallad ”ab crunch”, undrar om det är såhär allt ska sluta.
Men det är det inte. Det är bara en helt vanlig dag i självhjälparen Arnold Schwarzeneggers liv.
Det är historier som denna han delar med sig av i nya boken “Gör nytta: sju verktyg för livet”. Hollywoodstjärnan, ex-guvernören och USA:s motsvarighet till Jan Emanuel har nämligen begått självhjälpsbok. Och resultatet är tyvärr allt annat än vackert.
Schwarzenegger är en man med många strängar på sin lyra, det kan ingen ta ifrån honom. Han har varit bodybuilder, actionhjälte och politiker. Han har tagit en tugga av död asgam under en filminspelning och han har cyklat i Santa Monica med Greta Thunberg. Hur han tog sig från parvel i den österrikiska staden Thal till att bli Hollywoods übermensch är en intressant fråga – men svaret vi får i hans bok är det dessvärre inte.
Som bäst är det ändå i delarna om hur allt började. Uppväxten i Österrike var inte direkt fet (spoiler: Arnold är ingen nepo baby). Pappan var mycket sträng, hade tidigare varit med i det Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet. Under uppväxten tvingade han Arnold att göra tvåhundra knäböj varje morgon för att förtjäna sin frukost, utöver de vanliga sysslorna att hämta vatten och hugga ved. I slutordet tackas han för att ha lärt sin son disciplin.
Som 21-åring flyttade Arnold till USA, satsade på bodybuilding och bestämde sig snart för att bli världens bästa. Det blev han också, med sju “Mr. Olympia”-titlar och fyra “Mr. Universum” i ryggen. Sedan ville han bli actionhjälte, Hollywoodstjärna och den bäst betalda skådespelaren i hela branschen. Det blev han också. Och när allt det var i hamn kände han för att bli politiker. Så han blev Kaliforniens guvernör. Hela tiden går en rak linje mellan dröm och verklighet i Arnold Schwarzeneggers liv.
Alla ska bli vinnare, mässar Arnold. Ära vare förlorarna, tänker jag, men gläds ändå åt att en så framgångsrik människa skrivit en så dålig bok.
Hur uppnådde han allt? Det finns ett roligt och ett tråkigt svar på den frågan. Enligt Schwarzenegger, bärare av det roliga svaret, var det genom en tydlig vision, ett övermänskligt slit och förmågan att aldrig tänka småskaligt. Som utomstående skulle jag vilja addera tur och en patologisk besatthet till listan. Under läsningen känns det konstigt hur han inte skulle ha blivit bäst och värst, givet liken han har kutat över för att komma dit.
När han så kände för att addera “motivational speaker” till sitt cv tog det garanterat inte lång tid innan uppdragen började rulla in. Enligt egen utsago tjänar han presidentlöner på att föreläsa för olika företag. Om innehållet i föredragen är samma som i boken är det förbryllande lättförtjänta pengar. De över 200 sidorna hade kunnat kokas ned till en enda mening: Sluta lipa, ignorera nejsägarna och sälj, sälj, sälj! Resten består av upprepningar, illamåendeframkallande klyschor (“Livet är inte ett genrep”) och skryt som skulle få Linda Skugge att rodna.
Trots det är det egentligen inte så svårt att förstå vurmen för den här typen av böcker, oavsett om de är författade av Jan Emanuel, Jordan B Peterson eller vår huvudperson. Problembeskrivningarna passar som en konturlös jättehandske och råden förmedlar en ljuvlig lögn om att ödet ligger i ens egna händer. Visst, det är bättre att unga killar vänder sig till Schwarzenegger än till incelforumen, men nu är det faktiskt konsten jag oroar mig för. Om de nu ska läsa förtjänar de något med åtminstone en gnutta verkshöjd. Tyvärr är ”Gör nytta” lika banal som Göteborgsregnet är pissigt.
Det värsta av allt återstår dock att nämna: Arnold Schwarzeneggers totala oförståelse för alla som inte är som han själv. Poliser som inte måste bli polischefer, anställda som inte siktar mot att avancera i företagshierarkin, människor som nöjer sig med att inte vara bäst. Denna högljudda förespråkare för individens förmåga att styra sitt liv i precis den riktning hen vill visar ett skrämmande förakt för de som mest vill flyta med. Flera gånger under läsningen vill jag skrika: LÅT OSS VA! Och med oss menar jag medelmåttorna, 2/5:orna med benskörhetsaura och dåligt immunförsvar. Världen vore ingenting utan oss! Jag vill inte ens tänka på hur den sett ut med 8 miljarder Schwarzeneggers rännandes på gatorna. Som ett enda stort och mycket aggressivt företagsmingel, föreställer jag mig.
Alla ska bli vinnare, mässar Arnold. Ära vare förlorarna, tänker jag, men gläds ändå åt att en så framgångsrik människa skrivit en så dålig bok. Köp den inte! Eller jo, köp den till någon du hatar. Gå sedan till gymmet och misslyckas med dina knäböj. Har du tur kan det göra en Arnold Schwarzenegger rasande.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Det börjar bli pinsamt att vara svensk skräckfantast
LÄS MER:Recension: ”The hunger games: The ballad of songbirds & snakes” i regi av Francis Lawrence
LÄS MER:Recension: ”De anställda”av Olga Ravn
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
