”Vintergraven” av Peter May, översättning Åsa Brolin, Modernista
Vi är många som har upplevt Yttre Hebriderna genom Peter May och hans polis Fin Macleod och kanske också följt författaren i andra deckare. Nu är han tillbaka i Skottland – men världen ser annorlunda ut och det gäller även på nära håll.
Året är 2051 och höjda havsnivåer tillsammans med svåra oväder har ätit upp stora delar av kusterna där hela landskap och städer är borta. Som Amsterdam, Hamburg och delar av Danmark och England. Glasgowpolisen Cameron Brodie har fått en cancerdiagnos och dödsdom, vilket får honom att bestämma sig för att ta ett farligt uppdrag i de skotska högländerna. En grävande journalist har hittats infrusen i isen uppe på ett berg och omständigheterna kring dödsfallet är högst oklara. Brodie har även personliga skäl att göra den skakiga resan till den lilla byn med en eldriven flygtaxi i oväder; här finns någon som han måste träffa innan det är försent.
”Vintergraven” är ruskigt spännande från första sidan och kombinerar skickligt en klassisk mordgåta med ett ständigt närvarande klimatkaos – och låter hjältens komplicerade privatliv leda vägen till något större. Att denna dystopiska cli-fi övertygar i sina miljöskildringar gör den än mer skrämmande och drabbande, men May vet att hålla sina läsare i handen och ge oss en gnutta hopp emellanåt. Brodie och hans öde dröjer sig dock kvar, liksom bilderna av en översvämmad värld med stora delar av London under vatten, isstormar över Atlanten och människor på flykt. Det är dystert, men en riktigt bra kriminalroman.
”Reykjavík” av Ragnar Jónasson och Katrín Jakobsdóttir, översättning Lena Jonsson, Romanus & Selling
Islänningarna har en stark relation till böcker och den här tiden på året kan man avundas traditionen jólabókafló∂ som får folk att köpa och sedan ge varandra julklappsböcker för att kunna läsa under mellandagarna. Det är som bekant ingen stor befolkning i detta land så om nu statsministern råkar vara vän med en populär deckarförfattare kan det också hända att de skriver en bok tillsammans. Jag har läst alla böcker av Ragnar Jónasson som översatts till svenska och rekommenderar särskilt den originella serien om Hulda Hermansdóttir.
Katrín Jakobsdóttir skymtade jag när hon skulle ta emot Ulf Kristersson i ett blåsigt Reykjavík i somras, men har ingen aning om hennes författarförmåga. Det gemensamma projektet ”Reykjavík” är en pusseldeckare som utspelar sig på 80-talet när Islands huvudstad ska fira 200-årsjubileum. Ett gammalt och mycket uppmärksammat fall med en flicka som försvann spårlöst på 50-talet blir åter aktuellt när journalisten Valur börjar gräva i historien och hittar nya ledtrådar.
Här finns Jónassons pålitliga röst, men man kan ibland också ana en annan som tillför nya perspektiv på situationer. I efterordet skriver duon att det var en frihet att låta berättelsen utspela sig på 80-talet då de har olika värderingar och kunde undvika dagsaktuella frågor. Tänk om man hade fått vara en fluga på väggen under deras skrivprocess! Som kriminalroman är ”Reykjavík” spännande med en överraskande upplösning – och nu finns ytterligare en plats som måste besökas: Vi∂ey.
”Dancing queen” av Denise Rudberg, Norstedts
Spänningsgenren är knappast ny för den produktiva författaren Denise Rudberg – det har bland annat blivit tolv böcker i serien om Marianne Jidhoff – men i den nya polisromanen landar vi om inte på en ny plats så i en annan tid, nämligen 70-talet. Detta faktum behöver knappast påpekas; omslaget är lika mycket 1976 som ostgratinerad kassler med ananasskivor eller för den delen ”Gäst hos Hagge”. Just dessa tidsmarkörer dyker upp i berättelsen, tillsammans med många andra detaljer med samma uppgift. Precis som hos flera av de 80-talsskildringar vi har sett i denna genre på senare tid kan den medvetna inramningen ibland bli övertydlig, men när den håller sig i bakgrunden träder en tidsanda fram som kan förnimmas med alla sinnen.
Vi följer två kvinnliga poliser i Stockholm, Karin som är mitt i både karriären och klimakteriet och den ensamstående småbarnsmamman Agneta som knappt börjat jobba innan hon tilldelas skrivbordstjänst efter en arbetsrelaterad hörselskada. De utkämpar sina olika strider både på arbetet och utanför, men när deras vägar möts hittar de en gemenskap i en mansdominerad tillvaro. Karin är något stort på spåren och det verkar som att mäktiga personer är beredda att skydda sina hemligheter till varje pris. För Agneta flåsar det förflutna som en ständig skräck i nacken och till slut ser hon bara en lösning. Att det är första delen i en serie råder det inget tvivel om; efter en dramatisk upplösning kvarstår både små och stora cliffhangers.
”Bortförda” av E.P. Uggla, Forum
En debut är det inte – författaren Emmelie Pettersén Uggla har skrivit en rad romaner för unga vuxna – men målgruppen är ny och ett genombrott för en större publik är sannolikt att vänta efter denna rivstart. Spänningsromanen ”Bortförda” är en fullständigt uppslukande bladvändare som knappt lämnar utrymme att hämta andan under 400 sidor. Med ett imponerande driv i dialogen och ett språk som går rakt på mål knuffas läsaren hela tiden framåt. Det är läsning som är ett träningspass.
Formen är typisk för sin genre; boken utspelar sig under fyra dagar och berättarperspektivet skiftar mellan fyra huvudpersoner som får turas om att ha sitt namn som kapitelrubrik. Det är en ofta använd och något irriterande enkel lösning i psykologiska spänningsromaner, men det är svårt att ha invändningar när greppet fungerar.
Historien börjar när några föräldrar ska hämta sina barn på en semesteröppen förskola och det visar sig att en hel småbarnsgrupp är spårlöst försvunnen, liksom vikarien som hade hand om barnen. Polisen kopplas snabbt in och en intensiv jakt på barn och förövare tar vid, medan läsaren parallellt lär känna föräldrar och anhöriga som bär på diverse hemligheter som kan ha betydelse.
Trots att intrigen på många sätt följer mallen för denna typ av historia är det ett klurigt mysterium och svårt att veta vem man ska lita på. Man kan ana att författaren skrivit skräck tidigare och hon har onekligen fantasi som passar berättelser som denna. På slutet blir det extra allt, men spänningen håller hela vägen.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: ”Jag kommer att hitta nyckeln” av Alex Ahndoril
LÄS MER:Recension: ”Från och med nu” av Martina Haag
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
