Per Magnus Johansson: Vi kan inte medicinera bort det jobbiga i livet

Att leva är att utsättas för prövningar. Det är hög tid att vi lämnar skyttegravarna i adhd-frågan, skriver Per Magnus Johansson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Under våren 2023, den 19/4, kunde vi läsa i Svenska Dagbladet om att alla barn som behandlas med adhd-mediciner inte blir hjälpta. Linda Halldner Henriksson, docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Umeå universitet, konstaterar, efter att ha tagit del av en dansk studie med drygt 200 barn, att omkring 80 procent av dem som behandlades med adhd-medicin förbättrades. Gemensamt för de 20 procent som inte fick hjälp var att de hade svårare symptom, låg IQ och några även så kallad annan problematik.

”De med störst problem skulle behöva få mest effekt, men tyvärr ser det inte ut så”, skriver Halldner Henriksson. Vissa, noterar hon, får dessutom ”väldigt svåra biverkningar”. Men det är i dag omöjligt att innan medicinering veta vem som blir hjälpt av läkemedel, fastslår hon. En spansk studie i vilken drygt 500 barn med samma diagnos ingick pekar åt samma håll.

ANNONS

Den 29 november 2023 rapporterar Göteborgs-Posten att i Sverige hade 30 procent av alla barn upp till 12 år avbrutit sin adhd-medicinering efter ett år. I åldern 18 till 24 år hade 50 procent av dem som ordinerats adhd-medicin självrådigt avslutat den psykofarmakologiska behandlingen.

Att ha förmågan att koncentrera sig är av avgörande betydelse och något en människa förväntas förvärva sig

Den svenska skolan har en lång historia. Skolplikten, det vill säga skolgång för alla barn, fastställdes i folkskolestadgan 1842. En sexårig skolplikt beslutades 1882 och en sjuårig 1936. Sedan läsåret 2018/19 har vi en tioårig skolplikt. Numera går de flesta, med större eller mindre glädje, tretton år i skolan. Tiden i skolan har blivit en danande erfarenhet för oss alla.

När barnen träder in i skolans värld kommer de att prövas. Att ha förmågan att koncentrera sig är av avgörande betydelse och något en människa förväntas förvärva sig. Det finns barn som under de omständigheter som familjen och skolan erbjuder har svårt att koncentrera sig; de upplever skolans utmaningar som oöverstigliga eller innehållslösa. Skilda aktiviteter konkurrerar ut skolans pensum. Under dessa snart tvåhundra år har det alltid funnits elever med svårigheter att hitta fram till en fungerande skolgång. Detta är inget nytt fenomen.

Men allt är inte likadant som det en gång var. I dag finns det mediciner mot ångest, tvångsmässighet, nedstämdhet, kraftiga humörsvängningar, nedsatt förmåga att fokusera, ja, i princip mot allt som gör att den enskilde får svårt att delta i samhället. Vi har kommit att utgå ifrån att ledan, instängdheten eller bristen på koncentrationsförmåga, oberoende av ålder eller social situation, är en exklusivt psykiatrisk fråga. En fråga är central: Vad får det för konsekvenser om vi föreställer oss att upplevelser av obehag, misslyckanden och utanförskap inte kan bli en del av en människas liv?

ANNONS

En viktig uppgift för en tänkande människa är att ställa frågor som kan ge oss ny kunskap

Låt oss komma ihåg; de frågor vi ställer och de svar vi ger blir till sist vår verklighet. Det finns frågeställningar som tenderar att stänga in oss och det finns sådana som kan öppna till synes låsta dörrar på glänt. Vi träder in i verkligheten med tankekategorier, invanda perspektiv och värderingar som ter sig naturliga och självklara. Men vi kan få tillgång till en ny realitet genom att ställa oss på en annan plats, ta oss an problemen från en oprövad utsiktspunkt och med hjälp av andra hypoteser.

I förlängningen kan vi därigenom förhålla oss till världen på ett annat sätt. En viktig uppgift för en tänkande människa är att ställa frågor som kan ge oss ny kunskap. Är det inte dags att överskrida dikotomin mellan att ha eller inte ha adhd; mellan att vara för eller mot adhd-medicinering? Borde vi inte pröva nya tankar?

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:En Picassomålning kan vara lika viktig som vetenskap

LÄS MER:Freud sitter inte på facit till dagens svåra frågor

LÄS MER:Dödandet har börjat te sig som en banalitet

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev

GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS