”Det är ett svenskt adelsmärke att inte förhäva sig och det finns det naturligtvis något sympatiskt i, men det blir lite komiskt när den som har alla förutsättningar att göra någonting anmärkningsvärt väljer att göra nästan ingenting.”
Så motiverade arkitekt Johan Celsing sin expressiva design för Bonniers konsthall i Stockholm (2006), ett boomerangformat glasskrin som kontrasterar så djärvt och så elegant mot förlagshögkvarterets solgula tegelkomplex. Samma solgula tegel som vi göteborgare känner från Götaplatsen.
När Göteborgs konstmuseum nu ska byggas till – en expansion som utretts i mer än tio år – hade Johan Celsing således kunnat vara en av kandidaterna. Hans kontor var också ett av 53 som anmälde sitt intresse när arkitekttävlingen utlystes i maj 2022. Precis som danska Bjarke Ingels Group och finska ALA och norska Snøhetta och engelska Zaha Hadid. Alla världskontor, alla kända för sin experimentlusta.
Man har valt det mest lågmälda av alla lågmälda förslag, så diskret att det mest liknar en arkivbyggnad
Men inget av dessa kontor inkluderades slutligen i startfältet. Och när man nu ser vinnaren förstår man varför: Göteborgs stad har inte önskat sig något ”anmärkningsvärt”. Man har valt det mest lågmälda av alla lågmälda förslag, så diskret att det mest liknar en arkivbyggnad. Vilket är precis vad det är, visar det sig. Den dag byggnaden står klar (runt 2030) är det förråd och packrum som kommer skymtas genom fönstren, hyllplan och skrivbord och kontorsstolar. De få fönster som nu ritats in, vill säga, fyra stycken på en sträcka av dryga 80 meter.
Genom att spränga sig ner i graniten, genom att begrava Rembrandt och Picasso i katakomberna, har det vinnande Barcelonakontoret Barozzi/Veiga bevarat originalbyggnadens söderfasad någorlunda orörd. Detta framhålls av juryn som särskilt lovvärt: ”Förslaget formar en väl avvägd byggnad som med tydlighet och egen karaktär samspelar med Göteborgs konstmuseum utan att konkurrera med den äldre byggnaden.”
Men varför anses det vara så föredömligt? Är verkligen den klassicistiska originalbyggnaden från 1923 av Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson så ömtålig? Den är monumental som få, rent Speersk i sin stränga geometri, linjalrakt placerad på Avenyaxeln – hade inte den von oben-attityden mått bra av lite bus, av att bli utmanad?
Helt säkert erbjuder det vinnande förslaget ändamålsenliga utrymmen
Det är en undergivenhet som springer ur tävlingsprogrammet. Där slås tydligt fast att ursprungsbyggnadens form ”i sin helhet” ska vara avläsbar, tillbyggnaden ”underordnad”, att ingenting nytt får ”synas från Götaplatsen”. Strikta riktlinjer som oundvikligen hämmat de sex tävlingsteamen och tyvärr reducerat juryn till petimetriga ordningsmän, till förvaltare snarare än förnyare.
Helt säkert erbjuder det vinnande förslaget ändamålsenliga utrymmen. Och att lägga den stora utställningshallen på samma våningsplan som den klassiska Skulpturhallen kan ge en vacker och värdig vandring från nytt till gammalt, genom tunga tegelportaler i stil med de sju ”gäspningarna” i fasaden mot Götaplatsen.
Men om du inte är intresserad av konst, bara passerar förbi – vad får du då för de 800 skattemiljoner som tillbyggnaden förväntas kosta?
”Nästan ingenting.”
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Så ska Göteborgs konstmuseum se ut efter jättesatsningen
LÄS MER:Skona Järntorget från ännu fler gym och skyskrapor
LÄS MER:Vem ska hosta upp Lisebergs förlorade kapital?
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
