Jan Andersson: Andra världskriget – konflikten som aldrig tar slut

Vi borde ha tröttnat på alla tv-serier, filmer och böcker om andra världskriget. Men icke. Vi bara gapar stort och tar emot. Inte minst GP:s Jan Andersson.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

En dag när min femårige son och jag var på väg hem från dagis ställde han en fråga som har stannat kvar hos mig: ”Pappa, vilket krig tycker du bäst om?”

Jag måste ha dröjt en stund med svaret för han utvecklade raskt sin frågeställning och tillade något i stil med: ”Eller tycker du lika mycket om alla krig?”

Vad ska man svara på det? ”Ja, min son, din pappa älskar alla slags krig. Ju fler som dör desto bättre.” Men ironi landar sällan väl hos femåringar. Och det var en fullt berättigad fråga.

De flesta tv-program som hans pappa fastnade framför och snart sagt alla böcker som han spred över huset handlade ju på ett eller annat sätt om andra världskriget. Längst ner i vardagsrumshyllan – i perfekt höjd för den som byggde tågbanor på trägolvet – tronade Jeremy Isaacs aplånga dokumentärserie från 1970-talet ”The world at war” bredvid Tom Hanks och Steven Spielbergs ”Band of brothers” i en tuff plåtbox och minst ett par löpmeter med olika fackböcker om kriget. Där kan också ha stått ett pussel med brittiska stridsflygplan och en mugg från Imperial War Museum i London. Eventuellt. Eller, ja, troligen.

ANNONS

Betydligt mindre blodig men avsevärt mer fängslande och intressant är författaren Henrik Bergrens bokserie ”Landet utanför” om kriget från en svensk horisont

Det har gått tolv år sedan dess. Inget talar för att min son delar min fascination för andra världskriget, tvärtom, däremot tyder allt på att det generella intresset för den där globala konflikten bara växer. Och växer. Och växer.

Netflix fortsätter sitt gedigna arbete med att lyfta fram några av krigets mest dramatiska skeenden i färg och lyckas i senaste omgången krypa lika nära som Peter Jackson gjorde med sin hyllade och prisade första världskrigs-dokumentär ”They shall not grow old”. SVT Play har ett 20-tal dokumentärer om andra världskriget med lite överraskande teman som drogade nazister, stulna barn och nazisternas egna hemvideor. Ni har säkert heller inte missat att Apple tv+ nyligen rodde i land med Spielberg/Hanks storslagna, åtta timmar långa tv-serie ”Masters of the air” om de amerikanska bombflygarna i US Eighth Air Force som 1943-45 baserades i brittiska Norfolk för att bomba ihjäl ett par hundra tusen tyska civilister.

Betydligt mindre blodig men avsevärt mer fängslande och intressant är författaren Henrik Berggrens bokserie ”Landet utanför” om kriget från en svensk horisont, ett fullständigt briljant maraton som han nyligen gick i mål med. Och inte gjorde han det avstannande heller, den sista boken är den bästa av de tre.

ANNONS

Så vad svarade jag min son där på vägen hem från dagis? Tycker jag verkligen om alla krig?

Men så är ju andra världskrigets sista skälvande tid betydligt mer fascinerande, förvriden och grotesk än själva upptakten, det tyska marschanslaget, som det har skrivits miljarder böcker om.

Bäst i den här Armageddon-genren är fortfarande den brittiske historikern Ian Kershaws tegelsten ”Slutet”, om perioden från juli 1944 till maj 1945. Men även tyske journalisten Volker Ullrichs nyligen släppta ”Åtta dagar i maj 1945” är svindlande läsning från Nazitysklands sista vecka. Då när Hitler och Goebbels tagit sina liv, miljoner flyktingar och lägerfångar irrade runt och de tyska soldaterna insåg att kriget var över men ändå vägrade att lägga ned sina vapen. Jag har aldrig förstått varför dödandet bara fortsatte. Och fortsatte. Och fortsatte ...

Så vad svarade jag min son där på vägen hem från dagis? Tycker jag verkligen om alla krig? Jag förklarade såklart att jag inte alls gillade krig. Att alla krig är hemska och borde förbjudas ögonaböj. Men att man kan vara intresserad av krig ändå. Hur de startar, varför man strider, hur de slutar? Och ju mer du läser om kriget – min kära son som ska mönstra i vår – desto mindre vill du uppleva det. Det är jag övertygad om.

ANNONS

Fler texter på GP Kultur:

LÄS MER:Historien – så packas den om och upptäcks på nytt

LÄS MER:Livet vägde lätt i Dresden

LÄS MER:Världskrigen drar läsare

LÄS MER:Recension: ”Masters of the air” – Apple tv+

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS