Jesus på korset i en kyrka i Macarena i Sevilla, Spanien.
Jesus på korset i en kyrka i Macarena i Sevilla, Spanien. Bild: Berit Roald

Jesper Ahlin Marceta: Religionen står inte i motsats till förnuftet

Återigen debatteras religion på landets kultursidor och återigen föreslås att dess anhängare ska mötas med rationalitet. Historien visar dock att religiös spekulation befruktar samhällets intellektuella samtal. Varför skulle vi stänga ute religionen i just vår tidsålder? undrar Jesper Ahlin Marceta.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Under julen har en svavelosande religionsdebatt fyllt landets tidningsspalter. Livets magi slutar aldrig att röra upp känslor.

Debatten inleddes av Joel Halldorf, som i en läsvärd essä firade att religiositet har gjort comeback i offentligheten efter ett halvt sekel av sekulär dvala (Expressen 9/12).

Mattias Oscarsson nappade. I en replik menade han att religion kan förklaras som ett slags evolutionär bieffekt och att såna som Halldorf måste mötas med ”vetenskap och rationalitet” (Sydsvenskan 12/12). Senare fyllde han i att det är lönlöst för honom själv ”att ta till logiska resonemang” mot sina meningsmotståndare (25/12). Oklart varför.

ANNONS

Men religion står inte i motsats till förnuft. Stora delar av den västerländska filosofihistorien har formats av troende kristna som försökt lösa teologiska problem med logiska resonemang: Flera av våra i dag mest sofistikerade idéer om kunskap, vetenskap och moral följer tankespår som lades ut av europeiska munkar för tusen år sedan.

Debattörer som Oscarsson behöver tänka mer noggrant, och med större respekt för den intellektuella stimulans som religionen erbjuder.

Historien visar att religiös spekulation befruktar samhällets intellektuella samtal. Varför skulle vi stänga ute religionen i just vår tidsålder? Vad talar för att den inte kommer att bistå oss imorgon?

Man behöver hålla i minnet att mänsklighetens samlade kunskap och moraliska insikter har gränser. Nya vetenskapliga rön och teoretiska resonemang flyttar ständigt gränserna framåt – men de försvinner inte. Det innebär att nya problem ständigt hägrar bortom förnuftets horisont. Saker vi inte vet eller förstår.

I samtal om sådana problem borde inte religion vara kategoriskt uteslutet. Tvärtom. Historiskt sett har religiös övertygelse varit en drivkraft som gett upphov till kunskap och insikt. Det moderna samhället borde snarare bli bättre på att ta vara på den breda bildning och det filosofiska djup som förvaltas i troende samfund.

Dessutom är religion någonting mycket mänskligt. När vi försöker navigera bortom förnuftets horisont tillämpar vi förvisso logiken. Men vi ägnar oss också åt tro.

ANNONS

Vi tror på orsak och verkan innan den har påvisats i experiment. Vi tror på sammanhang innan det finns tillgängliga data. Vi tror på moraliskt rätt och fel innan argumenten som förklarar varför har formulerats.

Och vi tror i religiös bemärkelse. Inte ”vi” som i att alla gör det. Men hos mänskligheten som kollektiv finns det en benägenhet att ägna sig åt ritualer, att leva ut traditioner och att söka förtröstan i det som ännu inte har förklarats.

Människan är inte en renodlad förnuftsvarelse, en biologisk maskin som mekaniskt verkställer rationella kommandon. Människan är ett troende väsen. Religion hör till hennes natur.

Debattörer som Oscarsson behöver tänka mer noggrant, och med större respekt för den intellektuella stimulans som religionen erbjuder. Annars blir det bara pojkrumsteologi utan fäste i vare sig vetenskap, filosofi eller logik.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Recension: ”Tankar efter en pandemi” av Anders Tegnell

LÄS MER:Även Usama bin Ladin är woke för tokvänstern

LÄS MER:Ekonomispråket separerar oss från varandra

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS