Den ryska presidenten Vladimir Putin i ett möte i slutet på mars. Hans reaktion på nederlagen är inte att backa utan att förstärka attackerna mot civila mål, menar Stig Fredrikson.
Den ryska presidenten Vladimir Putin i ett möte i slutet på mars. Hans reaktion på nederlagen är inte att backa utan att förstärka attackerna mot civila mål, menar Stig Fredrikson. Bild: Mikhail Klimentyev

Stig Fredrikson: Putin kommer inte stoppa kriget för att det går dåligt

Putins reaktion på nederlagen är inte att backa utan att förstärka attackerna mot civila mål. Rysslandskännaren Stig Fredrikson skriver om den ryska strategin i förhandlingarna med Ukraina.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Om Vladimir Putin hade trott att hans armé snabbt skulle krossa Ukraina, bör han i dag vara både besviken och frustrerad. Kriget går helt enkelt dåligt för den ryska krigsmakten, framför allt därför att Moskva grundligt misstog sig på den ukrainska försvarsviljan.

Nu tyder allt på att kriget i Ukraina blir utdraget. Trots de militära motgångarna finns det inga som helst tecken på kompromissvilja eller önskan om verkliga fredsförhandlingar hos den ryska ledningen.

Putin har hittills skickat fram sin talesman Dmitrij Peskov. Han har eftertryckligt punkterat den försiktiga optimism som uppstod efter förhandlingsrundan mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul i slutet av mars. ”Inga framsteg, vi kan inte peka på något särskilt lovande”, sa han senare.

ANNONS

Det handlar alltså inte om något ryskt tillbakadragande från Ukraina utan i stället om en ambition att koncentrera krigföringen till andra delar av landet.

Visserligen har den ryska armén dragit sig tillbaka från områden runt den ukrainska huvudstaden Kiev, och ukrainska förband har lyckats ta tillbaka städer och byar i norra Ukraina. Men i stället genomförs en rysk omgruppering. Det handlar alltså inte om något ryskt tillbakadragande från Ukraina utan i stället om en ambition att koncentrera krigföringen till andra delar av landet. Nu är det södra och östra Ukraina som den ryska armén siktar in sig på.

Det vi vet om fredssamtalen hittills är att den ukrainska sidan har erbjudit betydande eftergifter. Ukraina går med på att ge upp sin strävan efter NATO-medlemskap och ska förklara sig neutralt. I gengäld ska Ukraina få internationella säkerhetsgarantier och löften om respekt för Ukrainas suveränitet av en rad länder där även Ryssland ingår. Frågan om det annekterade Krim läggs på is under 15 år, och även en lösning på problemet med separatistregionerna i Donbass skjuts på framtiden. Ukraina kräver samtidigt att alla ryska trupper ska dras bort från ukrainsk mark, men i praktiken gäller det inte Krim och Donbass.

De ryska förhandlarna i Istanbul lovade att föra Ukrainas förslag vidare till den yttersta beslutsfattaren, Vladimir Putin i Kreml. Putin har inte signalerat att han skulle vara beredd att gå Ukraina till mötes, utan han vill uppenbarligen tvinga fram ännu fler smärtsamma eftergifter. Det ska åstadkommas genom upptrappad rysk terrorbombning mot civila mål. Redan nu finns det gott om bevis för ryska krigsförbrytelser i Ukraina. Senast har omvärlden chockats av bilder och vittnesmål från den lilla staden Butja nordväst om Kiev. När den ryska armén drog sig tillbaka därifrån lämnade de efter sig civila dödsoffer som låg kvar på gatorna, flera av dem bakbundna och avrättade med nackskott. Närmare tre hundra mördade civila hade begravts i massgravar.

ANNONS

Både amerikansk och brittisk underrättelsetjänst läcker nu frikostigt uppgifter om att Putin har blivit vilseledd av sin egen militära ledning och fått fel information om kapaciteten hos den egna armén och om motståndskraften i Ukrainas krigsmakt.

När nu den ryska krigföringen koncentreras till södra och östra Ukraina, blir det mer och mer uppenbart att ryssarna vill försäkra sig om en bred landkorridor som förenar Krim med utbrytarregionerna i Luhansk och Donetsk. I den korridoren ligger staden Cherson, redan ockuperad av ryska trupper. Där ligger också hamnstaden Mariupol som har blivit den yttersta symbolen för det ofattbara mänskliga lidande som det ryska kriget i Ukraina har vållat.

Både amerikansk och brittisk underrättelsetjänst läcker nu frikostigt uppgifter om att Putin har blivit vilseledd av sin egen militära ledning och fått fel information om kapaciteten hos den egna armén och om motståndskraften i Ukrainas krigsmakt. Den ryska militärledningen ska inte ha vågat säga sanningen till Putin.

Det är svårt att bedöma trovärdigheten i detta, men reaktionen hittills från den ryske presidenten är inte att avsluta kriget därför att det går dåligt, utan att beordra mer intensiva anfall mot civila mål i Ukraina.

Troligen är Putins mål nu är att dela Ukraina i en sydlig-östlig del under rysk kontroll, och en västlig del som ledningen i Kiev får behålla. Och för att nå det målet är Vladimir Putin beredd att låta ytterligare tusentals ukrainare dödas, skadas eller drivas på flykt.

ANNONS

Stig Fredrikson är journalist, författare och Rysslandsexpert.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Putin har tagit av sig masken

LÄS MER:För Putin är ett fruktat Ryssland bättre än ett älskat

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS