Efter Rysslands annektering av Krim 2014 sa Angela Merkel om Vladimir Putin att ”han lever i en annan värld”. Hon hade talat med honom och insett att Putin är kvar i hur världen såg ut före Sovjetunionens upplösning och det kalla krigets slut.
I dag har det gått mer än trettio år sedan det sovjetiska imperiet försvann och tidigare underkuvade länder blev fria och självständiga stater. Men Vladimir Putin har än en gång visat att han vill försöka vrida klockan tillbaka och ändra på den europeiska säkerhetsordning som uppstod 1991.
Eftersom den ryske presidenten är känd för att överraska och aldrig avslöja sina planer förrän de förverkligas, kan vi idag inte veta hur allt slutar.
Ryssland har nu skapat en kris som är ännu allvarligare än efter erövringen av Krim och det ryska stödet till separatisterna i östra Ukraina. Putin ställer krav på USA och Nato som han rimligen måste veta att han inte kan få uppfyllda. Men han spelar ett högt spel om krig och fred, och eftersom den ryske presidenten är känd för att överraska och aldrig avslöja sina planer förrän de förverkligas, kan vi i dag inte veta hur allt slutar.
LÄS MER:I gränslandet mellan Ryssland och Europa
Det vi kan göra, det är att försöka förstå vad det är som driver Vladimir Putin. Men det är inte samma sak som att ha förståelse för hans långtgående anspråk på väst. Att visa minsta förståelse för Rysslands krav som i praktiken innebär att Nato skulle överge sina medlemsländer i Centraleuropa och lova att aldrig ta in nya medlemmar, det vore att ge sig ut på ett sluttande plan som bara skulle leda till att Putins aptit växer.
Det är viktigt att förstå att Vladimir Putin aldrig riktigt har kommit över Sovjetunionens upplösning.
Men det är viktigt att förstå att Vladimir Putin aldrig riktigt har kommit över Sovjetunionens upplösning. Han är fortfarande nostalgisk efter den tid då Sovjetunionen var en av två supermakter. Då kunde de båda ländernas ledare sätta sig ned till toppmöten och dela upp världen i intresse- och inflytelsesfärer.
Putin var under andra hälften av 1980-talet placerad som KGB-agent i Dresden i Östtyskland. Han var aldrig särskilt framgångsrik. Han blev aldrig överste, bara överstelöjtnant. Dresden var lite avsides från högkvarteret för KGB i DDR, Östberlin. Putin missade också helt de omvälvande förändringarna i hemlandet, med Gorbatjovs reformer.
LÄS MER:Förstå Gotlands nyckelroll i krisen på två minuter
När först Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och de andra länderna i Centraleuropa frigjorde sig och sedan de femton sovjetrepublikerna blev självständiga stater, då såg Putin enbart svek och förräderi mot det imperium som Sovjetunionen hade byggt upp efter andra världskriget. Det satt en ledning i Moskva som bara gav upp och lät väst vinna. Den supermakt som han hade tjänat hängivet som KGB-agent, gick upp i rök. Och när Putin 1990 återvände från DDR till sin hemstad Leningrad upplevde han bara politiskt och ekonomiskt kaos. ”Sovjetunionens kollaps var en av 1900-talets allra största geopolitiska katastrofer”, förklarade Putin i ett tal 2005.
För Putin är det bättre att Ryssland är fruktat, än att det är respekterat eller älskat.
Som rysk president har Putin hela tiden strävat efter att återge Ryssland ställningen som en stormakt i paritet med USA och den nya supermakten Kina. Han blickar ständigt tillbaka till tider då Ryssland var mäktigt, antingen som ett vidsträckt tsardöme eller som en sovjetisk enpartistat. För Putin är det bättre att Ryssland är fruktat, än att det är respekterat eller älskat.
LÄS MER:Rysk attack mot Ukraina inte otänkbar – så kan Sverige påverkas
Han har alltid ansett att väst drog fördel av Rysslands svaghetstillstånd under årtiondet efter 1991. Han kan inte tänka sig att Centraleuropas länder, liksom de tre baltiska länderna, gick med i Nato därför att de själva ville det och därför att de ville skaffa sig en livförsäkring mot sämre tider. Han ser fortfarande Nato:s utvidgning som ett led i en lömsk offensiv plan att omringa och hota Ryssland, trots att Nato uttryckligen är en försvarspakt.
Putin har upprepade gånger sagt att han inte betraktar Ukraina som något egentligt eget land. Han tycker att Ryssland och Ukraina hör ihop.
Med de nya ryska kraven på väst som presenterades strax före jul gjorde Putin klart att han nu vill riva upp hela den ordning som skapades i Europa för trettio år sedan. Ryssland vill ha garantier från Nato om att man har rätt till buffertstater närmast Rysslands gränser, stater som står under ryskt inflytande och som aldrig får gå med i Nato. Det gäller främst Ukraina och Georgien, men Ryssland tycks också vilja stänga dörren för framtida medlemskap för länder som Sverige och Finland, ifall det skulle bli aktuellt.
Putin vet att väst aldrig kan gå med på de här kraven. Dessutom finns det avtal och fördrag från 1990-talet där Ryssland accepterar att Nato tar in nya medlemmar och där Ryssland lovar att respektera Ukrainas gränser och suveränitet. Men avtalet om Ukraina struntade Ryssland i 2014, och nu låtsas man inte heller om Ryssland-Nato-fördraget från 1997.
LÄS MER:Här rullar stridsvagnar över Älvsborgsbron
Putin har upprepade gånger sagt att han inte betraktar Ukraina som något egentligt eget land. Han tycker att Ryssland och Ukraina hör ihop, och frågan är om han nu är beredd att gå till militär attack för att uppnå det målet.
Under året som gått har regimens förtryck mot det ryska civilsamhället hårdnat, och all verksamhet som är oberoende eller oppositionell, ska utplånas.
Vad som rör sig i huvudet på Vladimir Putin har varit en gåta som sysselsatt analytiker ända sedan han gjorde en rekordsnabb karriär i Kreml under Boris Jeltsins sista år vid makten och blev utsedd till Jeltsins kronprins 1999.
Putin är bråkstaken som växte upp under fattiga förhållanden i Leningrad. På gatan lärde han sig att den som är som liten till växten ändå kan få övertaget genom att angripa först. I judo lärde han sig att utnyttja motståndarens svaghet till egen fördel.
Som KGB-agent lärde han sig att förställa sig och inte avslöja vad han egentligen har för avsikter. Från KGB har han också tagit med sig att enda sättet att styra är med så mycket kontroll som möjligt. Under året som gått har regimens förtryck mot det ryska civilsamhället hårdnat och all verksamhet som är oberoende eller oppositionell ska utplånas.
LÄS MER:Väst och Ryssland "på helt olika spår"
Samtidigt har Putins egen personliga popularitet dalat. Det finns ett ökande missnöje över stigande matpriser och urholkad köpkraft, och regeringens misslyckade hantering av corona-pandemin har skapat stor oro i samhället. Efter annekteringen av Krim blev Putin snabbt populär, i en patriotisk yra som eldades under av propagandan. Men det är inte säkert att effekten skulle bli densamma om Ryssland nu går till attack mot Ukraina.
Vladimir Putin vill gå till historien som en ledare som återgav Ryssland ställningen som fruktad stormakt. Därför är han i dag så farlig både för det egna folket och för omvärlden.
Stig Fredrikson är journalist, författare och Rysslandsexpert. Bland annat har han intervjuat Aleksandr Solzjenitsyn ett flertal gånger, och var på 1970-talet den som i hemlighet hjälpte honom att smuggla ut sina böcker till väst, något han skildrar i boken ”Alexanders kurir: ett journalistliv i skuggan av det kalla kriget”. Han har även skrivit böcker om Boris Jeltsin, oligarken Michail Chodorkovskij och om Ryssland utan Putin.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
