Shellmacken Bangatan/Fjällgatan. Drönarbild.
Shellmacken Bangatan/Fjällgatan. Drönarbild. Bild: Henrik Jansson

Christina Heikel: En stad måste få utvecklas med sin tid, Mark Isitt

Mark Isitts försvar för Shellmacken på Fjällgatan är ett tecken på bevarandedogmatism, skriver Christina Heikel från Västsvenska Handelskammaren. Mark Isitt svarar direkt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Mark Isitt bönfaller i GP den 9 augusti att inte riva Shellmacken i Majorna. Han menar att de arkitektoniska värdena för ett bensinmackstak från 1971 skulle vara mer värda än allt det som ett bostadskvarter kan tillföra.

Beskådat från ett flygplan mellan Marstrand och Köpenhamn, kan bensinmacken möjligtvis ses tillföra platsen ett värde. På närmare håll snarare upplevas som otrygg och förfallen. En markör för bevarandedogmatism.

Den variation som Mark Isitt målar upp att macken skapar, är i realiteten en kvartersstad som löses upp och övergår i en förortsrondell – mitt i centrala Göteborg. Djurgårdsplatsen som är omgärdad av grönytor och en kyrkogård, skulle ur ett stadsbyggnadsperspektiv gynnas av att återfå en tydlig inramning genom ett kvarter och torg.

ANNONS

Förtätningsläget för bostäder är uppenbart. Beläget var tre centrala stadsdelar och fyra stråk möts, med redan utbyggda kommunikationer som kan ge hållbara resvanor.

För politikerna torde det vara en enkel avvägning mellan attraktiva bostäder och en ödslig plats som drar till sig droghandel.

I dag domineras området kring Djurgårdsplatsen av hyresrätter. Bostadskön är stadens längsta, eftersom människor vill bo där och bostadsunderskottet är ett faktum. Förslagets inriktning på bostadsrätter kompletterar området och kan skapa positiva flyttkedjor. Lokalerna i bottenplan tillföra ett nära utbud och trygghetsskapande flöde av människor.

I omgivningarna finns en blandning av arkitekturstilar från olika epoker. Innan macken byggdes stod där ett landshövdingehus som revs. Mackens omtalade takdesign inspirerades av nya Ullevi. De som äger marken och vill bygga bostadskvarter, har erbjudit sig att flytta taket till en annan plats där det kan få en mer önskvärd funktion – som verklig mötesplats eller scen intill Ullevi till exempel.

Mark Isitt, som så ofta talar sig varm för det myllrande stadslivet, levande bottenplan och för just den saken en ökad bostadstäthet – om än i första hand genom bostadisering av kontor, tycks ha gått vilse i en motstridig debatt helt ur takt med allmänintresset.

För politikerna torde det vara en enkel avvägning mellan attraktiva bostäder och en ödslig plats som drar till sig droghandel.

Ingen saknar den gamla Shellmacken mitt på Strandvägen i Stockholm i dag, trots att dess arkitektur och neonskyltar kramades hårt av bevararna. En stad måste tillåtas att utvecklas med sin tid.

ANNONS

Göteborg. En växande stad med en rik historia, stark framtidstro och stora möjligheter. Ett nav för fordonselektrifieringen. Bensinmackens skärmtak kan bevaras på en bättre plats och Djurgårdsplatsen få en bättre stadsbyggnad, fler bostäder och ett berikat lokalt utbud.

Christina Heikel, Stadsutvecklingsansvarig vid Västsvenska Handelskammaren

Mark Isitt svarar Christina Heikel direkt. Detta är hans slutreplik.

Tack för ditt svar på min debattartikel, Christina Heikel.

På papperet har du goda argument för en rivning – om ett helt kvarter med bostäder kan utvinnas på tomten, vad spelar då en gammal mack för roll?

Men ditt inlägg vittnar om en bristande förståelse för vad som genererar en intressant stad. Och framförallt, du tycks sakna förståelse för den ödmjukhet som krävs när man planerar den.

Du refererar till bostadsbristen. Att bygga bostäder är viktigt, särskilt i attraktiva stadsdelar. Men bostadsbyggandet får inte ske på bekostnad av områdets särart, av de byggnader som gör stadsdelen just attraktiv.

Macken är en sådan byggnad. Spektakulär. Unik i sitt slag. En stiliserad version av Shells logotyp, formad som en kammussla. Så uppskattad av allmänheten – jojomän – att min mailbox närmast svämmats över av hejarop sedan jag publicerade det du kallar min ”bön”. ”Macken måste bevaras!” ”Finns det någon namnlista, var kan jag skriva under?” ”Va! Är inte den k-märkt?!”

ANNONS

Anledningen till de starka reaktionerna är flera:

Dels klimataspekten. Hur ekologiskt är det egentligen att riva?

Dels epoken macken representerar, det tidiga 70-talet med sina Ford Mustanger och V-jeans och månraketer och en hel massa andra minnen för en hel massa andra människor. Att du inte var född 1971, då Stig Henrik Lundgren ritade sin futuristiska mack, spelar ingen roll, alla som passerar kan se framtidstron arkitekturen utstrålar. Macken ger oss en inblick i en tidigare generations livsstil och ställer vår egen tid i sund relief. Vi blir en del av ett historiskt sammanhang.

Och så är det storleken förstås. Den lilla macken vid foten av alla höga flerbostadshus. Byggnaden som är en krumelur mitt bland alla räta vinklar. Den ger dynamik och har lite av samma effekt som ett barn på en vuxenmiddag, vi uppför oss annorlunda. Macken vittnar om att här, i Majorna, i Göteborg, finns plats för allt och alla.

Du kallar mig bevarandedogmatiker. Men att värna macken är inte ett utslag av nostalgi. Tvärtom. Den skulle, utan några större ingrepp, kunna få en ny, spännande funktion – utomhusscen, mikrobryggeri, möteslokal? – med potential att bli en verklig attraktion.

Nog är väl det mer framåtblickande än ett bostadskvarter byggt i ”gammal stil”?

ANNONS

PS. Ingen saknar Shellmacken på Strandvägen i Stockholm, skriver du. Kanske för att den faktiskt fortfarande står där, även om den inte används som bensinmack längre utan som restaurang. Den ritades av Peter Celsing 1955 och k-märktes 2020.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Rädda Shellmacken på Fjällgatan

LÄS MER:Recension: ”Sommar i P1” – Mark Isitt

LÄS MER:Shellmacken i Majorna skulle rivas – sex år senare står den kvar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS