Det har inte varit någon brist på kapital att sätta sprätt på under det senaste decenniet. Den låga räntan har bidragit till att pengar varit billigt och riskfyllda investeringar har gjorts av både företag och privatpersoner. Detta kapital har också varit förutsättningen för att många nystartade förhoppningsbolag ens ska kunna existera. Det har inom finansvärlden investerats i företag som man hoppas ska bli stora och framgångsrika, kanske bli det nya Twitter eller Spotify, och ge de tidiga investerarna mångfalt tillbaka.
Start-up-företag har fått in svindlande summor det senaste decenniet. Något som har lett till en överetablering av bland annat matleveransföretag och elektriska sparkcykelbolag. Här handlar det om att vara det företag som lyckas konkurrera ut de andra och därmed bli dominerande. För många av dessa företag gäller det också att etablera nya vanor hos människor. Som exempel kan vi ta det tyska matkasseföretaget Hello Fresh. Du kanske inte visste att du behövde just det, men nu kan du få specialutformade matkassar där ingredienserna överensstämmer på pricken med vad som står i receptet, står det en vitlöksklyfta är det exakt det du får hem. Men för att kunna etablera nya vanor och dominera en marknad har det behövts reklam, mycket reklam.
Under samma period som räntan har varit låg och riskkapitalet vällt in har också flera nya sociala medier etablerats. Vi har sen tidigare en bloggvärld och Facebook men 2010 lanserades Instagram och 2016 tillkom Tiktok. Till detta ska man också tillföra den uppsjö av poddar som vuxit fram inom alla upptänkliga områden. För att kunna leva på sociala medier eller poddar, har det i sin tur utvecklats olika typer av finansieringsmöjligheter. En del jobbar med Patreon, en sajt där du som kreatör får månatliga donationer av din publik. Det finns också egna betalväggar som man kan sätta upp eller bara rakt av be om Swish-betalningar.
Under samma period som räntan har varit låg och riskkapitalet vällt in har också flera nya sociala medier etablerats
Den vanligaste formen av finansiering är ändå reklamsamarbeten. Den som tar sig tid att lyssna på de största poddarna som ”Alex & Sigge” eller ”Ursäkta” får sig till livs reklamsamarbeten med exempelvis Lendo, en app som jämför lån, Bookbeat en app där man kan lyssna på ljudböcker eller elsparkcykelföretaget Voi. Man kan även få höra samarbeten med pastaföretaget Barilla eller hotellkedjan Scandic. Den absoluta merparten är dock med nyare företag som byggts på riskkapital.
Influencerekonomin är alltså nära sammanlänkad med tillgången på billigt kapital. När räntorna nu stiger, blir det ett tuffare läge. Financial Times rapporterade nyligen att smått ofattbara, 400 miljarder dollar i marknadsvärde har utplånats från de europeiska teknikföretagen sedan toppen under 2021(6/12/22). Det rapporteras därtill om att vi är på väg in i en recession.
Under en lågkonjunktur brukar reklamen påverkas på två sätt. Det första är att det finns mindre pengar till allt inom företagen. Man försöker dra ner produktionskostnader och reklamsatsningar brukar vara bland de första som ryker. Det andra är att konsumenterna har mindre konsumtionsutrymme och drabbas av stagnerade reallöner och inflation, vilket gör sitt för att minska konsumtionen. Så även om man tar del av reklamen har man inte lika mycket kapital att köpa produkter för vilket minskar syftet med annonsering. Alla prognosmakare pekar på att reklamintäkterna kommer att minska under de kommande åren.
Det finns ytterligare en aspekt av det ekonomiska läget och det är att de låga priserna för många av de nya tjänster och varor som har lanserats har varit artificiellt nedtryckta. De har varit ett sätt att locka till sig nya kunder och många företag har därmed stadigt förlorat pengar. Men även den subventionerade konsumtionen verkar lida mot sitt slut. Häromåret rapporterade New York Times att det är dags att säga adjö till vad de kallar för ”den subventionerade millenniellivsstilen”(8/6/21). Investerarna börjar tycka att det är hög tid för företagen att gå med vinst och de vill stegvis höja priserna. Något som ytterligare anstränger de nya bolagens ekonomi.
Det har under 2010-talet skapats ett helt universum av allt från mat-influencers till "true crime”-poddar. Men de höga räntorna har gjort att reklampengarna som strömmat ur ymnighetshornet nu har sinat. Den nya ekonomiska situationen kommer inte att radera alla poddar, bloggar och instagramkändisar, men precis som att techföretag genomgår ett stålbad, där man slår ut sin nästan identiska konkurrent, kommer troligtvis något liknande ske här.
Läs mer i GP Kultur:
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
