Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Hynek Pallas: Varför är vissa för omoraliska för kulturen – och andra inte?

Skillnaden i hur de tre kulturutövarna Yasin, Ladj Ly och Roman Polanski behandlas efter sina duster med rättvisan visar att det saknas tydliga principer i kulturen. Det menar Hynek Pallas.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

En konstnär med invandrarbakgrund är involverad i en grov kidnappning. Hans konst, som har direkt koppling till kriminalitet, hyllas av etablissemanget och överöses med priser.

LÄS MER: Yasin åtalas för stämpling till kidnappning av känd artist

Det har väl inte undgått någon att debatten om Yasin har gått in i ett andra varv sedan den häktade och åtalade rapparen fick pris som Årets artist på P3 Guld-galan. Nu med referenser till Wagners antisemitism och Peter Handkes folkmordsförnekande.

Visst är det lockande att plocka fram Nobelpristagare och 1800-talskompositörer för att understryka hur finprincipiellt man debatterar skillnaden mellan verk och person. Men det riskerar också att skymma inslag av autenticitetsvurm och rädsla för rasism som spelar in i Yasin-fallet. Och varför vissa saker blir följetong på kultursidorna medan andra aldrig ens nämns.

I december 2019 befann jag mig i ett pressrum på den Europeiska filmakademins (EFA) gala i Berlin när styrelsen överraskande inledde prisutdelningen med att berätta att man skulle ändra i stadgarna. ”Vissa” skulle i framtiden inte kunna komma ifråga för nomineringar.

All visste vem udden riktades mot. Roman Polanskis ”En officer och en spion” hade röstats fram till flest nomineringar. Men dagen innan hade en folkmassa försökt bojkotta filmvisningen, något som hade skakat EFA:s styrelse.

LÄS MER: "Vi har inte sett slutet på Yasin"

I pressrummet var det besvärande tyst om uttalandet. EFA hade bildats tio år efter att Polanski flytt USA. Han hade prisats av dem genom åren. Man kunde tycka vad man vill om huruvida han skulle komma ifråga för filmpriser, men samtidigt fråga sig vilka prejudikat EFA:s åtgärd kunde skapa. Vad innebar det för europeiska filmarbetare?

En annan del av historien var denna: 2009 dömdes Ly till ett flerårigt fängelsestraff för sin roll i en hedersrelaterad kidnappning.

Hade medierna varit lite ivrigare att uppmärksamma frågan den kvällen så hade den inte förblivit hypotetisk. Polanski dök nu aldrig upp i Berlin, men det gjorde regissören med näst fler nomineringar. Mali-födde fransosen Ladj Ly var galans guldgosse. En autentisk röst i en industri som går igenom ett stålbad av kritik för sin medelklassiga vithet. Hans förortsfilm ”Les Misérables” fick Jurypriset redan i Cannes och hyllades hela vägen fram till en Oscarsnominering.

En annan del av historien var denna: 2009 dömdes Ly till ett flerårigt fängelsestraff för sin roll i en hedersrelaterad kidnappning. En person hade haft ihop det med någons kvinnliga släkting. Mannen misshandlades, stängdes in i en baklucka men lyckades fly efter att ha körts ut i en skog där en grav hade grävts.

LÄS MER: Konsten att försvara både Yasin och Horace är viktig

Vad hände när detta blev känt? Avbokade biografer ”Les Misérables”? Lämnade upprörda regissörskollegor franska César-galan när filmen fick pris? Under samma period som kultursidor diskuterade Polanskis våldtäktsanklagelser – samma sidor som aldrig får nog av Woody Allen-affären – hände exakt inget av ovanstående. Men alltsammans drabbade Polanski.

LÄS MER: I dag försvaras Yasin – imorgon sänks någon annan

En engelsk tidning tog Ly i försvar och kallade kritiken rasistisk. På svenska kultursidor, där inställda Polanski-visningar dryftades, var ingen intresserad när Ly togs upp för jämförande principdebatt (GP 27/2/20). Samtidigt skälldes Polanski ut för att han med ”En officer och en spion” har mage att göra den antisemitiska Dreyfusaffären till en kommentar om sin situation. Fast är kommentarer i konsten problematiska – då gällde det även ”Les Misérables”. I Lys film är religiösa fundamentalister och Muslimska brödraskapet en balanserande ordning i förorten. Udden är riktad mot polisen.

LÄS MER: Bojkotten av Polanski visar hur slumpmässigt dreven slår

Kanske påminner det om något?

Det borde också påminna om att det alltid ligger drösvis med samtidstendenser i vem som anses vara för omoralisk för kulturens parnass. Med mindre än att det beslutet underkastas den som för tillfället sätter dagordningen – vilket kan vara DN Kultur idag och Sverigedemokraterna imorgon – så kan det bara lösas med tydliga principer.

Läs mer av Hynek Pallas:

LÄS MER: När Eddie Murphy var cool

LÄS MER: Recension: ”Small axe” av Steve McQueen

LÄS MER: Det behövs nya strategier för en fungerande meritokrati

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.