Skapade konst ur frustration och besvikelse

Förra våren stängde HDK-Valand helt och utbildningen blev digital. I vintras beslutades att masterstudenterna i fri konst inte heller skulle få ha sin examensutställning i fysisk form. Men ur frustrationen och besvikelsen som kantat skolåret föddes nya projekt och uttryck.

ANNONS
|

De flesta människor har ett behov av ceremonier. Det rituella i att avsluta, gå vidare eller fira något man åstadkommit. För masterstudenterna i fri konst på HDK-Valand är examensutställningen på Göteborgs konsthall just en sådan sak.

Men i år blir det, som med så mycket annat, annorlunda. När konsthallen fick stänga på grund av pandemin beslutade de tillsammans med skolans ledning att det inte skulle bli någon fysisk utställning för mastereleverna. I stället ska utställningen visas virtuellt och på offentliga platser.

LÄS MER:Konststudenter flyttar ut till publiken

– De tyckte att det var bättre att ta det säkra före det osäkra, men i våra ögon var det en otrolig besvikelse. Vi hade jobbat mot att få ställa ut i ett och ett halvt år, nu tvingades vi att tänka om helt, säger masterstudenten Clara Aldén.

ANNONS

Fick tänka om – två gånger

Vi träffas i hennes studio på HDK-Valand. På golvet ligger skulpturer i frigolit, de förställer 3D-scanningar som Clara Aldén gjort av sina barn. När skolan stängde och hon tvingades att arbeta från sitt hem var hon helt enkelt tvungen att blanda in barnen i sitt skapande. Under skulpturerna ligger också delar av ett projekt från förra våren, som kretsade kring städning och smuts. Också det föddes ur frustrationen av att vara instängd med sin familj i en tvårumslägenhet.

Fönstret i masterstudenten Layla van der Oords studio på HDK–Valand.
Fönstret i masterstudenten Layla van der Oords studio på HDK–Valand. Bild: Sanna Tedeborg

När beslutet om att examensutställningen inte skulle visas i Göteborgs konsthall togs i december fick Clara Aldén tänka om helt. I stället för skulpturer gjorde hon ett verk i ljudformat.

– Jag har gjort en ljudessä som utgår ifrån ”Frankensteins monster”. Tanken är att man ska lyssna på den hemma, titta på sitt barn och reflektera över de saker som mitt projekt handlar om. Då blir ens egna barn skulpturen, säger Clara Aldén.

Fakta: "Clustering illusions through uncommon patterns"

Är: Examensutställningen för HDK-Valands masterprogram i fri konst.

När: Mellan 24 april till den 16 maj.

Hur: Projekten kommer att visas på olika platser i staden och på den digital plattformen uncommonpatterns.com. Där finns information om studenternas verk och hemsidan kommer att fyllas på kontinuerligt med samtal, diskussioner och texter. En fysisk publikation över verken publiceras i maj.

Medverkande studenter: Clara Aldén, Tristan Bridge, Marijn Dijkmeijer, Lisa Englesson Hallberg, Johan Engqvist, Susanne Fagerlund, Jamie Hudson, Peter Nylund, Layla van der Oord och Emma Åvall.

Även klasskamraten Emma Åvall fick tänka om när skolan stängde för ett år sedan. Hon arbetade då med stora målningar på 1,5 meter, vilket inte passade så bra i en hemmiljö, och fick byta från måleri till teckning.

Till skillnad från Clara Aldén ljudessä går hennes del av examensutställningen att se på en fysisk plats. Under en vecka hänger fem av hennes målningar på Valand street gallery på Chalmersgatan. Hon är glad för lösningen, men det går inte att jämföra med att ställas ut tillsammans med de andra eleverna i ett rum.

ANNONS

LÄS MER:Recension: Examensutställning: Kandidatprogrammet i fri konst på HDK-Valand

– För mig är utställningen på Göteborgs konsthall större än att bara få ställa ut. Det är nästan en sentimental grej, ett mål man haft att jobba mot. Jag har gått på utställningarna varje år och tänkt att en dag kanske jag kommer att få vara där, säger Emma Åvall.

Lisa Englesson Hallberg i sin studio på HDK–Valand.
Lisa Englesson Hallberg i sin studio på HDK–Valand. Bild: Sanna Tedeborg

Utvecklande – men kanske inte till det bättre

Clara Aldén och Emma Åvall är överens om att de nya förutsättningarna på vissa sätt berikat deras konst. Det har tvingat dem att ändra sitt tankesätt, reflektera över sitt konstnärskap och över vilken publik de vill nå.

– Frustrationen som detta året inneburit har absolut varit jobbig, men det behöver inte vara onyttigt för det. Det har gett mig nya ämnen att hantera. Även om detta inte var vad vi önskade, har det blivit så bra som det har kunnat, säger Clara Aldén.

I maj tar studenterna examen. ”Det känns väldigt skönt att bli klar och få arbeta mer självständigt,” säger Emma Åvall.
I maj tar studenterna examen. ”Det känns väldigt skönt att bli klar och få arbeta mer självständigt,” säger Emma Åvall. Bild: Sanna Tedeborg

Att just masterstudenterna inte får ställa ut fysiskt, till skillnad från exempelvis kandidateleverna och eleverna i foto, beror på att det kravet inte finns i programmets läromål. För att ta examen krävs att studenterna offentliggör sitt arbete, men det är inte specificerat i vilken form. Därför kan de ha digitala vernissage, till skillnad från resterande studenter. Och kanske kan det öppna upp för nya betraktare.

– Det är intressant att projektet är ute på gatan och i offentligheten på ett annat sätt än det varit annars. Man möter andra typer av människor som kanske inte skulle gå på en konsthall. Men det är väldigt mycket annat som går förlorat, säger Emma Åvall.

ANNONS

LÄS MER:KUL: HDK-Valand foto-examensutställning – Vanishing Points

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS