Papperstidningar oroliga efter förslag om slopat presstöd

Förslaget från Tidningsutgivarna, TU, att slopa presstödet oroar mindre tidningar på landsorten som varnar för att konsekvensen kan bli färre lokalnyheter.
– Det är klart att det här är de stora aktörernas förslag, säger Ulrika Knutson, tidigare ordförande för Publicistklubben.

ANNONS
|

Presstödet, som har funnits sedan 1971, har bedömts vara dåligt anpassat till dagens mediebransch. Under söndagskvällen gick därför branschorganisationen Tidningsutgivarna ut i en debattartikel i DN och föreslog att det skulle slopas. I stället föreslår de nya stöd som minskad moms och reducerade arbetsgivaravgifter för journalister.

Framförallt vill man att de nya stöden ska vara ”plattformsneutrala”. Alltså att det inte ska spela någon roll om det är en papperstidning på lokal ort, eller en digital produkt som Nyheter 24, Kvartal eller Omni.

– Man hämmar affärsutvecklingen av digitala plattformar om inte stödet är neutralt. Då kan det vara hämmande för affären att flytta kunden från print till digitalt, säger organisationens tillförordnade vd Thomas Mattsson.

ANNONS

Han påpekar att det finns liknande problem med ojämlikhet i förhållande till affärsmodeller och storlek på upplaga. I slutänden innebär det att vissa nyhetsmedier inte får stöd, medan andra får väldigt mycket.

– Om vi ska be skattebetalarna om 900 miljoner om året, då ska så många som möjligt kunna ta del av journalistiken stödet ska gå till. Då måste vi också se över stödsystemet, säger han.

Förslaget får kritik från mindre tidningar

Från en del mindre tidningar har förslaget mottagits med oro. Jan Justegård är chefredaktör på Tranås-Posten. Han säger till Ekot att det är ett förslag som gynnar de stora koncernerna och inte de mindre tidningarna runt om i Sverige.

– För gemene man ute i landet kommer det att publiceras betydligt mindre lokaljournalistik, vilket i sin tur kommer att påverka demokratin. Vi får väl se när det här har värkt färdigt, men jag var lite förvånad att det kom från Tidningsutgivarna. Oftast är det politiska partier som inte vill ha presstöd och som har drivit sådana här frågor, säger han till Ekot.

Han får medhåll av Ulrika Knutson, tidigare ordförande i Publicistklubben, som också tycker att debattartikeln i DN gav alldeles för stort utrymme till företagsekonomi och väldigt lite till journalistik. Även hon anser att stöden ska ses över, men att fokus då ska ligga på hur man får mest kvalificerad, oberoende journalistik för pengarna.

ANNONS

– Det ligger i deras förslag att man oblygt ska raska på den historiska utvecklingen vi har sett inom mediebranschen. Det är svensk tradition att stödja framgångsrika företag på mindre framgångsrika företags bekostnad. Det funkar kanske inom servettillverkning och stålindustrin, men inte inom journalistiken.

Ulrika Knutson skräder inte orden och frågar sig om det är viktigt att hjälpa den tekniska utvecklingen genom att döda så många småtidningar som möjligt.

– Det är klart att det här är de stora aktörernas förslag. Det man säger här att man inte vill ha gammaldags affärsmodeller, det ligger mellan raderna att man menar papperstidningarna, säger hon.

Tidningsutgivarna slår tillbaka – värderar papperstidningen högt

Thomas Mattsson håller inte med. Han säger att Tidningsutgivarna värderar papperstidningen väldigt högt, men att stödsystemen måste uppdateras till dagens situation.

– Det vi säger är att det ska vara plattformsneutralt. Publiken som tar del av nyheter i mobilen ökar. Man kan anta det kommer att fortsätta. Politiken går inte i takt med publiken.

LÄS MER:Det här är början på ett krig om makt och pengar

Vad säger du om oron att det här ska drabba små, fristående papperstidningar som Tranås-Posten?

– En tidning som Tranås-Posten får tre miljoner kronor i driftstöd men noll i redaktionsstöd. Enligt vårt förslag skulle de få ta del av redaktionsstöd, samtidigt som de får ta del av de kostnadsminskande delarna som momsundantag och reducerad arbetsgivaravgift.

ANNONS

Det låter på dig som att det inte finns vinnare och förlorare med det här förslaget. Är det inget du är orolig över?

– Det beror på hur man viktar de olika delarna mot varandra. Gör man det på ett felaktigt sätt, säg om man skulle lägga alla stödpengar på att sänka arbetsgivaravgiften. Då gynnas företag som har anställda journalister, men inte de som har många frilansare. Lägger man pengar på momsundantag är det bra för de som säljer tidningar, men inte gratistidningarna. Det är först när man ser mixen av de olika stöden som man vet hur det faller ut, säger Thomas Mattsson.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS