Edwin och Jakob tar en paus på ett gym i Göteborg. De har det gemensamt att båda två har upplevt ”mycket skräp i sina liv”. Edwin berättar i en intervju att när ”ångesten slår till” händer det att han slår sönder saker och ibland riktar han våldet mot sig själv. För hans partner är det ett skrämmande beteende. Problemen har varit långvariga, men han har inte tänkt att det är problem som han kan få hjälp med, utan något som han ska ”vänta ut som kille”. Han uttrycker att han där och då hade uttömt alla möjligheter som han som individ till sig själv kunde göra och att hans ”polare hade snackat om MUM”.
I en annan intervju berättar Jakob att han fått en kompis att söka till MUM, Mottagningen för unga män. De hade varit på gymmet och kompisen hade mått riktigt risigt varpå Jacob sagt till kompisen att det var ”jävligt bra med samtalsterapi”. De unga männens samtal på gymmet gav mig idén att göra en studie där 30 unga män intervjuades om hur deras sociala nätverk påverkar beslutet att söka samtalshjälp. Inte oväntat visade det sig att mammor genom sitt omsorgsansvar är viktiga. Det framkom även att andra unga män haft en särskild betydelse för att överbrygga motstånd och legitimera beslutet att söka hjälp vilket bidragit till ett ansvarstagande.
De unga männen illustrerar hur normativa handlingar kan förstås som autoimmuna förgiftningsprocesser.
Det finns flera skäl till att mansrollen uppmärksammats i media under hösten. I årets val förstärktes exempelvis trenden att det blir allt större skillnader mellan hur kvinnor och män röstar, skillnader som tycks handla om hur vård- och omsorgsfrågor värderas. Detta framkommer även i ungdomsbarometern 2022, som rapporterar att 20 procent av killarna anser att jämställdheten gått för långt. I en studie som genomförts inom EU av Gefjon Off och kollegor presenteras liknande tendenser. I områden med hög långtidsarbetslöshet uppfattar en större andel unga män jämfört med äldre män att framsteg inom kvinnors rättigheter är ett hot mot mäns möjligheter.
Nyligen inleddes ett debattprogram i SVT med frågan om Metoo lett till förvirring och en mansroll i kris. Frågan är märklig, eftersom det var Metoo som tydligt visade att det finns djupgående och allvarliga problem med mansrollen. En aspekt som diskuteras i programmet är den så kallade toxiska maskuliniteten. Vad som inte fördjupades i diskussionen var att förgiftningen, förutom att vara skadlig för omgivningen, kan förstås som autoimmun och därmed skadlig även för den enskilda unga mannen själv.
Den betydelsefulla utvecklingen av jämlikhet medför nya utmaningar för unga män, som exempelvis kapaciteten att vara känslomässigt omsorgsfull. För att förstå utmaningar som unga män kan stå inför behöver flera perspektiv hållas medvetna samtidigt. Den amerikanske sociologen Michael Messner presenterar tre användbara perspektiv som ger en bredare förståelse. Det handlar om att vara medveten om att män som grupp har en maktposition och privilegier jämfört med kvinnor som grupp. Samtidigt är gruppen män inte homogen och förutsättningarna att uppnå en privilegierad position skiljer sig utifrån klass, etnicitet och sexuella preferenser. I strävan att nå en överordnad position där unga män kan visa framgång, styrka och oberoende medföljer även förväntan om att vara behärskad, kontrollerad och att osynliggöra svårigheter och sårbarhet. Det handlar om att dölja känslor både inför sig själv och andra. Priset blir kostnader i form av sämre kapacitet för känslomässig närhet i relationer. ”Vi handskas”, berättade en ung man i en intervju, ”med våra känslor genom att håna dom, eller håna andra som uttrycker sina känslor” och ”det är svårt att bli av med 25 års betingning”.
Hånandet av egna och andras känslor bidrar knappast till att utveckla en förmåga att använda känsloresurserna på ett adekvat sätt.
De unga männen illustrerar hur normativa handlingar kan förstås som autoimmuna förgiftningsprocesser. Hånandet av egna och andras känslor bidrar knappast till att utveckla en förmåga att använda känsloresurserna på ett adekvat sätt. När förgiftningen samverkar med möjliga smärtsamma erfarenheter i livet kan en elak självkritik leda till upplevelser av otillräcklighet och hopplöshet, eller att ansvaret och skulden förläggs på andra. Graden av allvar i dessa processer varierar, men vi vet vilket högt pris som finns i dess yttersta konsekvenser. Statistiken för våld i nära relationer och självmord ger ett odiskutabelt besked.
Till MUM kommer unga män som tagit ansvar för sina svårigheter och sökt samtalshjälp. Verksamhet startade 1999 efter att unga män uttryckt att de inte kände sig bekväma på ungdomsmottagningar och att dessa inte på ett självklart sätt adresserade deras behov. MUM ger möjlighet för unga män att ta ansvar för sexuell hälsa och problem i nära relationer. De unga män som söker samtalskontakt har vanligtvis en otränad förmåga att använda sina känslomässiga resurser. Något som kan medföra svårigheter med känslomässig närhet och intimitet, samt en begränsad kapacitet för omsorg om sig själv och sina relationer. Samtalet om unga mäns utmaningar och normativa begränsningar behöver fördjupas, problematiseras och nyanseras och fler möjligheter för män att ta ansvar för individuella känslomässiga problem behöver erbjudas för att motverka att destruktiva processer går för långt.
En kort promenad från MUM står Landalamammans staty. Statyn är rest av föreningen Landalapojkar med sina mödrar i kär åminnelse. Hon bär ett barn på armen och ett barn ser ut att söka skydd bakom henne. Texten lyder: ”Med fast hand, sträv av arbete, mjuk av kärlek, höll du samman hemmet.”
Vad Landalamamman gestaltar är att kvinnor över tid tagit ansvar för omsorgen av andra. Det finns ett jobb att göra för att nå fram till en jämställdhet där omsorgsansvaret tas på allvar av alla och envar, även av män.
Bo Helsing, socionom, doktor i psykologi, Högskolan Väst & kurator på Mottagningen för Unga Män.
Intervjuerna som nämns i texten är med unga män som besökt MUM och gjordes i samband med SKR:s projekt ”Män och jämställdhet”. Namnen som används är fingerade.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Världen förändras inte av Brad Pitts kjol
LÄS MER:Fienden finns inte i ett pronomen – utan i Kreml
LÄS MER:Revolutionen som kom av sig – fem år sedan Metoo
LÄS MER:Medmänsklighet behöver levas i praktiken
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
