Allting inleddes tidigare i somras. Moderaterna i Norrköping presenterade då ett beslut om att lägga ned stadens kulturförvaltning efter nyår. Alla kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter skulle läggas under ett nytt ”superkontor”. Effektivitet skulle inträda, och besparingar göras.
Vilket aktiverade vreden hos en lång rad musiker och scenkonstnärer i Sverige. Artister som Tomas Andersson Wij och Stefan Sundström kungjorde båda att de skulle bojkotta staden efter beslutet. Skribenten Johannes Klenell kallade allt en ”kulturslakt”.
Över landet arrangerades samtidigt upprop, tysta minuter och ljusceremonier mot nedskärningar inom svensk kultur. Stämningen var allvarsam och fokuserad.
Lars Winnerbäck: ”Ibland är kultur dyrt”
Nu har även Lars Winnerbäck klivit in i debatten. I förra veckan skrev Moderata ungdomsförbundet i Linköping en debattartikel i Corren med rubriken: ”Winnerbäck får Saab-Arena utsåld, med minimalt statligt stöd”. Här menade de bland annat att även Linköpings kulturbudget behöver tuktas. ”Välbehövliga skattesänkningar” måste genomföras.
Nu har tidningen publicerat en replik författad av Winnerbäck själv, med rubriken ”Jag hade inte varit här utan musikskolan och Skylten”. Här vänder sig musikern bestämt mot tanken på sig själv som en ensam, frikopplad utövare av kultur.
Ett av textens stycken lyder:
”Man kanske tänker att jag, efter mina studier, en morgon startade aktiebolaget Winnerbäck, plitade ihop några trudelutter och så var framgångssagan ett faktum?”
”Varför ska jag behöva betala för att några tomtar ska få spela oboe?”
Han fortsätter:
”Men jag hade inte varit där jag är i dag utan den kommunala musikskolan, Skylten, Arbis, fritidsgårdarna, Rockkarusellen, Studiefrämjandet, föreningen Rock D’amour, en rad eldsjälar och en ännu längre rad tillgängliga scener. Verksamheter, föreningar och entusiaster som aldrig blev rika, som ständigt sökte anslag för att göra stan mer levande.”
Senare i texten går Winnerbäck ut i ett längre resonemang om den svenska kulturens kostnad och belöning:
”Ibland är kultur dyrt. Teatrar, symfoniorkestrar, balett och viss offentlig konst till exempel. Men det är som att Norrköpings Sophia Jarl och nu MUF Östergötland/Linköping tänker att den TÄR på samhället. Man sätter kulturen MOT samhället. Mot skola och omsorg. Och så den klassiska skatterädslan. Varför ska JAG betala för att några tomtar ska få spela oboe?” Klart att du ska!”
Läs hela inlägget här.
LÄS MER:Andersson Wij uppmanar till Norrköpings-bojkott
LÄS MER:Nobelstiftelsens naivitet är lika grandios som förolämpande
LÄS MER:”Drömmarnas monument” har visat vilka platser i staden som räknas
LÄS MER:Den inställda utställningen i Borås är en skamfläck
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
