En av bokhistoriens bästsäljare heter “Malleus Maleficarum” – ”Häxhammaren” – och publicerades 1486. Under två århundraden sålde den bättre än bibeln. Förståeligt: skriften gav instruktioner om hur man kunde känna igen, tortera och ta kål på häxor. I tider med låg kunskap om sjukdomar var det praktiskt att ha någon att skylla på. Och det passade dåtidens makt, kyrkan, bra.
Det är kanske inte manualer i häxjakt man vill tänka på när Sveriges statsminister håller tal 2023. Men när Ulf Kristersson ska lugna det svenska folket med att hans regering står för säkerhet mot det rådande gängkriget, då är det omöjligt att inte fundera på rädslan och vad den gör med samhällen.
Rainer Werner Fassbinder är måhända inte ett rättesnöre, men den tyske regissören var onekligen något på spåren när han redan 1974 döpte en film om rasism och utanförskap till ”Rädsla urholkar själen”. För rädsla urholkar tillit, och därmed demokrati. I Sverige har rädslan främst fått växa i så kallade utsatta områden. Något som Kristersson också nämnde i talet, den förutom kondoleanserna bästa biten.
Den som upplever avstånd till samhällets institutioner, upplever att dessa inte är till för hen och känner skräck, den personen lever i något farligt. Den vänder sig till andra än polisen för skydd, till illegala karriärer som ger pengar.
Men – i vad som har blivit en verklighetsbeskrivning med egna ben – allt detta har kommit att handla om ”dålig integration” och ”oansvarig invandring”. Att höra just en Moderatledare lägga skulden på detta är särskilt illa. Moderaterna, tyvärr med benägen hjälp av socialdemokrater, sålde av det gemensamma som byggts upp i Sverige. De har drivit på ett ojämlikt land, där det tycks bli fler som gör sig en förmögenhet på välfärd än som krossar glastaken över en invandrad underklassvensk. Med det inte sagt att klaner inte existerar, men bland de mönster Kristersson talar om att bryta finns betydligt mer än så.
Det som bör oroa nu är att inget gör det lättare att dödgräva demokrati än en rädd medelklass.
Men så var talet också mer signaler till än andra än dem på nedre däck. Det är ingen slump att Kristersson inte talat så här tidigare, utan efter ett dygn där bomber och skjutningar kommit väldigt mycket närmare medelklassen geografiskt och han vill utstråla säkerhet. Skakningen rister nu upp i masten. Då blir det mer prat om att importera ansiktsigenkänning från New York än att förklara de kostsamma metoder och myndighetssamarbeten som behövs för att arbeta långsiktigt med hela familj för att rädda barn (nej, det räcker inte med att ”bryta sekretess”).
Det som bör oroa nu är att inget gör det lättare att dödgräva demokrati än en rädd medelklass. När Kristersson talar om långtgående inskränkningar – inte bara om att låsa in unga eller att vi ska införa livstidsstraff, utan om att döma människor innan de har begått brott – så påminde det om hur George W Bush efter elfte september 2001 skulle leverera amerikansk trygghet genom att bomba konstiga länder på andra sidan jordklotet. Skörden 20 år senare var inte vacker. Och, utan övriga jämförelser, är riskerna med piska och väldigt lite annat (UIf petade in något om att lära folk svenska) inte särskilt lovande.
Jag är övertygad om att Sverige också behöver tajta lagarna för att komma åt barn som mördar varandra för att kontrollera narkotikahandeln. Man man vill gärna ha svar på annat. Som vad politiker tror kommer ske om man driver en assimilationspolitik i en global värld, om Sverige ska hålla fast i en skadlig drogpolitik som är uppenbar del i situationen, och hur man ska göra med bostads- och skolsegregation?
Jag är övertygad om att Sverige också behöver tajta lagarna för att komma åt barn som mördar varandra för att kontrollera narkotikahandeln. Man man vill gärna ha svar på annat.
I stället har vi en ideologiskt tunn regering med partier som gjort perfomance av att avlägsna sig från liberalism och inte skulle känna igen en kristen värdering om den så spikade dem i handen. Med ett stödparti som inte gör hemlighet av sin tydligare ideologi – en rasistisk och nationalkonservativ agenda de nu gör allt för att klubba igenom som lagar. Jimmie Åkesson, som enbart betraktar problemet som ”importerat”, menar att oppositionen nu måste hjälpa till att driva igenom drakoniska lagar.
SD-ledarens hänvisning till pandemin i det sammanhanget är dock intressant eftersom den svenska modellen i efterhand visade att vi räddade liv och barns framtid genom att hålla huvudet kallt och inte stänga ner allt. Så visst: titta på pandemin – särskilt hur den exploaterades för illiberala lagar och konspirationer runt om i världen – och ta djupa andetag innan ni klubbar igenom utegångsförbud, straff eller utvisning för brott som inte har begåtts. Och lyft upp de förebyggande, långsiktigt segregationsbrytande, åtgärderna på bordet.
Om inte så väntar ett mindre liberalt Sverige med slopade friheter och större utanförskap – och fler brända häxor. Särskilt på de platser där rädslan redan är som störst och urholkar själen som mest.
Fler texter av Hynek Pallas på GP Kultur:
LÄS MER:Vi har haft egna Donald Trumps hela tiden
LÄS MER:Märkligt att Novaks och von Platens konflikt ignorerades
LÄS MER:Smutskastningen av Expo följer ett bekant mönster
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
