Sportlov = sju dagar av sena kvällar, långsamma morgnar och farliga aktiviteter känns som ett straff för en trött förälder. Bild: Jessica Gow/TT

Klara Grape: Tre anledningar till att jag hatar sportlovet

Knappt har man kommit in i vardagslunken efter jullovet förrän det är dags för nästa ledighet. Men i själva verket är sportlovet dåligt på flera sätt. Klara Grape förklarar varför.

Det här är en kommenterande artikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

ANNONS

Såhär under sportlovets sista dagar måste det sägas: sportlovet är enligt mig ett riktigt kasst lov. Eventuellt vill jag till och med föreslå att vi slutar med det.

Lägg ner lovet omedelbums.

För enkelhetens skull har jag tagit fram en lista, tre anledningar till varför lovet borde avskaffas.

1. Det kommer för tätt inpå

Terminen har knappt börjat och den vita månaden är just avslutad. Varför ska vi då göra allt en gång till? Alla vet att rutin är A och O när det kommer till familjeliv. Varje gång det ruckas på tider och scheman fallerar ett system som tar veckor att bygga upp. Personligen har jag knappt kommit igång med detta som kallas termin än. Hemma hade vi just börjat att lägga oss i tid och barnen nätt och jämt börjat stiga upp utan att bryta ihop.

ANNONS

Att då avbryta allt vad ordning och reda heter med sju dagar av sena kvällar och långsamma morgnar känns som ett straff för en trött förälder. Va fan, det var ju nyss lov? Vi måste väl arbeta också? Hur många semesterdagar eller föräldradagar tänker systemet att vi föräldrar har att ta ut? Mina är i alla fall slut. Det är tomt på kontot.

2. Det är orättvist

Ja, det är det faktiskt. För att fortsätta på punkt nummer ett, är det inte givet att det finns möjlighet till ledighet. Då blir det fritids och förskola, skillnaden mellan de som har råd och inte blir otroligt stark.

Jag menar, ta till exempel läslovet, årets bästa lov! Den veckan handlar om att läsa. Du måste inte resa någonstans för att ha möjlighet att ägna dig åt det som lovet handlar om. Ja, du kan till och med ha rätt goa lässtunder på fritids och i förskolan. Där finns mängder av böcker. De flesta av oss har också ett gäng hemma och för att inte glömma det finaste vi har – biblioteket. Det är bara att gå och låna, alldeles gratis, och sedan är det bara att försvinna in i fantasins förlovade land.

ANNONS

Tänk vad fint att vi har ett lov där kommunikationen kring det handlar om just det – att läsa. Sportlovet däremot, här är reglerna annorlunda. Det är knappast någon hemlighet att vintersporterna är de dyraste.

Frågade för skojs skulle AI vad en resa till Val d’Isère för en familj på fyra personer skulle kunna kosta (för jag har ingen aning, jag har aldrig varit där). Enligt AI kostar det i runda slängar 100 000 svenska kronor, men då tillkommer kostnad för lunch och middag.

Nu kanske detta är extremt, men en tur till svenska fjällen kostar i alla fall hälften så mycket. Ja, nu måste man inte åka skidor såklart. Det vet jag, för jag är vuxen. Men jag hör också snacket i såväl fikarum som på raster, det finns en förväntan. En regel. Det är ju det man ska göra, det man ska ägna sig åt. Vintersport.

3. Det är farligt

Vill inte låta som en domedagsprofet, men det är sjukt farligt med sportlov. Jag kan skriva det, för jag vet. Förra året fick jag testa på livet som funktionsvarierad efter en tur ner för en till synes lätt backe. Gipset var enormt och jag kände mig som Sunes pappa i ungefär fem veckor. Sedan läkte benet, men eftersom jag är medelålders är jag inte helt bra än. Ja, jag har fått men för livet.

ANNONS

Men det farliga med sportlovet är inte bara benbrott i skidbackar. Det är inte helt ovanligt att få hjärnskakning när man ägnar sig åt sporten pulka. För att inte tala om skridskor, utslagna tänder och brustna läppar.

Och så till sist, lovets farligaste inslag – bilen! Karavaner av bilar som ska lämna staden i dåligt väglag är som att be om en katastrof. Ja, det kan faktiskt bli livsfarligt.

Nä, stanna hemma, säger jag. Lägg ner lovet omedelbums och låt oss fortsätta med vardagsbestyren fram till påsk. Det räcker med ett lov under vårterminen, det räcker med Kristi himmelsfärd och första maj.

Inled oss icke i ännu ett lov av oro, ångest, frestelse och allt det där. Fräls oss istället ifrån ondo och låt familjen vila i vardagslunk fram tills det är dags för Jesus att hänga på korset.

Läs mer
Klara Grape är frilansjournalist och krönikör på GP Kultur. Hon skriver framför allt om kultur med barn- och ung-profil.
ANNONS